Kommunen prioriterar IT framför barn med särskilda behov

Av Gustaf Boman, Felicia Felix & Hanna Grelsson
Det finns ett stort behov av ökade resurser för grundskolebarn som behöver särskilt stöd i Huddinge kommun. Men när nästa års budget träder i kraft kommer inga ytterligare pengar läggas på dessa barn. Istället väljer kommunen att satsa på IT-kompetens för lärarna.

Utbetalat grundbelopp till grundskolor i Huddinge kommun
2016: ~ 707 miljoner kronor
2017: ~ 606 miljoner kronor

Utbetalat belopp för elever i behov av särskilt stöd
2016: ~ 19,5 miljoner kronor
2017: ~ 15,7 miljoner kronor

Avsedda satsningar i budgeten 2018
14 mnkr avser prioritering av lärarlöner motsvarande 2 procent
5 mnkr till skolprojektering (nystartade skolor)
2 mnkr ska satsas på att höja IT-kompetensen inom skolan

Huddinges kommunbudget år 2018 präglas av ekonomisk lönsamhet. Ett policybeslut taget vid budgetfullmäktige i juni i år gör klart att kommunen ska göra två procent förtjänst över nästa år. För grundskolorna i kommunen betyder detta att inga större pengaströmningar väntar under 2018. Inte heller för elever med behov av särskilt stöd kommer det ekonomiska stödet att öka. Något som många föräldrar är upprörda över.

 

 

 

 

 

 

– Du kan aldrig ana hur barnen i behov av särskilt stöd far illa i skolor och i samhället i stort. De döms ut som en enhetlig massa, säger föräldern Kajsa* som har en dotter med ADHD.

Särskilt stöd ges bland annat till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel ADHD, Aspergers syndrom och autism. Kommunens utbetalningar för särskilt stöd till skolor sjönk mellan 2016 och 2017 och i dagsläget finns inga planer på att höja anslaget från grundskolenämndens sida. Bo Källström (L) är kommunpolitiker och sitter i grundskolenämnden i Huddinge kommun. Han menar att det redan finns resurser på plats för att hjälpa barnen i behov.

– Vi har skolstödsenheten som är ute och hjälper våra skolor i arbetet med barn som behöver extra stöd, menar han.

Bo Källström (L) säger även att skolstödsenhetens arbete måste få ta den tid den tar, eftersom det inte finns medel för att prioritera en utökning av denna utbildningsverksamhet i nuläget.

Missnöjda föräldrar

Maria* är förälder till en pojke med ADHD och Aspergers syndrom. Hon håller inte med Bo Källström om att kommunen gör tillräckligt för barn i behov av särskilt stöd. Hennes son gick tidigare på en kommunal grundskola i Huddinge kommun. Maria berättar om den bristande kompetensen.

– De hade inte resurserna eller pedagogiken och kunde inte hjälpa honom. De har för lite kunskap i kommunala skolor, säger Maria.   

Även om det verkar finnas en plan för utbildningen av skolpersonalen verkar det ta tid, och många av NPF-barnen hamnar i kläm. Föräldern Kajsa har inte heller haft goda erfarenheter av den kommunala skolan.

– I mitt fall trodde jag att när skolan hade fått veta vad som var fel så skulle de hjälpa till, att de hade kunskaperna och resurserna. Så fel jag hade, säger Kajsa.

Kajsas dotter fick inte det stöd hon behövde, vilket resulterade i att hon blev hemmasittande under en hel termin. För Marias son ledde bristen på stöd till utfrysning på rasterna och att han inte kunde äta ordentligt i skolan. Maria tvingades även att sjukskriva sig för att ta hand om sin skolvägrande son. Kajsa berättar att hon var nära att gå in i väggen.

 

 

 

Det ingår nu i många stödpedagogutbildningar att utbildas inom NPF. Men Maria menar att det inte är där problemet ligger.

– Man glömmer att det inte är stödpedagogerna som behöver utbildas. Det är i lärarutbildningen som behovet ligger. Man behöver öka förståelsen för de här barnen.

Maria var missnöjd med skolpersonalens kompetens och resurser men höjer skolans rektor till skyarna. Efter att Maria kämpat för sonens rätt till stöd i över ett års tid, med otaliga möten och arbete med specialpedagoger, fick hon ett möte med rektorn. Rektorn ansåg att skolan inte kunde ge sonen det stöd han behövde, och beslutade att lägga resurser på att han skulle få gå på specialskolan Rosenhillskolan. Där går sonen i dag och Maria är mer än nöjd med stödet på den nya skolan. Men det finns fortfarande rädslor för att detta stöd ska tas bort eller minska, beroende på vad kommunen väljer att lägga ekonomiska resurser på.

Kommunen prioriterar IT framför NPF-barn

Från 2016 till 2017 sjönk det utbetalade grundbeloppet till grundskolor i kommunen med över 100 miljoner kronor. Bo Källström (L) menar att dessa pengar hölls tillbaka av kommunen för att kunna prioritera dessa miljoner mer effektivt efter skolornas behov. Trots detta sjönk grundbeloppet för elever i behov av särskilt stöd med ungefär 4 miljoner kronor under samma period.

Vad är då prioriteringarna inför nästa års budget?

– I huvudsak är det en höjning av lärarlöner och IT-kompetens som prioriteras under nästa år, säger Bo Källström (L).

Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som sitter i opposition, stödjer inte den lagda budgeten och skriver i grundskolenämndens protokoll att de velat se högre satsningar på välfärden överlag och att detta hade gett grundskolenämnden bättre förutsättningar att kunna tillföra pengar till skolan.

Förslaget till ekonomiplanen som S och MP gemensamt lade fram innehöll 20 miljoner kronor mer till grundskolenämnden, som bland annat skulle ha gått till ett högre bidragsbelopp.  

Bo Källström (L) menar att dessa 20 miljoner inte hade gjort någon skillnad i det stora hela.

– 20 miljoner mer i en budget på ungefär 4 miljarder är inte något som kommer lösa några problem för oss. Problemet, som jag ser det, är att det överlag är svårt att diagnostisera NPF i tid. Då blir det dyrt om vi ska ta in icke-kompetent stödpersonal senare i skolgången och hoppas att det ska rädda elevens betyg, förklarar han.

 

 

 

 

Det verkar som att det råder enighet om vad som skulle behövas - högre kompetens bland lärare och övriga pedagoger på skolorna. Däremot verkar det inte som att nämnden och föräldrarna vill nå målet på samma sätt. Bo Källström (L) förespråkar en mer långsiktig utveckling. Föräldrarna är trötta på att vänta och deras barn behöver förändring nu.

*Kajsa och Maria heter egentligen något annat, men har valt att vara anonyma. Vi har även valt att inte nämna vissa skolor vid namn, då det skulle kunna röja intervjupersonernas identiteter.