Bildbeskrivning: Bild på baksidan av en länga med modulhus och ett staket framför.

Modulhus i närheten av Masmo, Huddinge Foto: Clara Hällgren & Bim Jacobsson

Bostäder för nyanlända – så har det gått

Av Clara Hällgren & Bim Jacobsson
Huddinge kommun har lyckats med målet att ordna boende till 317 nyanlända med uppehållstillstånd 2017. Men Marica Lindblad (MP) som sitter i Huddinges kommunalråd är kritisk mot kommunens arbete i frågan.
Lagen innebär bland annat att kommuner har skyldighet att ordna bostad åt ett visst antal nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunen har rätt till viss ersättning av staten.

Antalen i Huddinge kommun
2016 – 321 personer
2017 – 317 personer
2018 – 193 personer

Källa: Huddinge kommun

Mellan våren 2016 och hösten 2017 har Huddinge kommun ordnat boende till totalt 495 nyanlända. Bosättning av nyanlända innebär att personer som fått uppehållstillstånd i Sverige, och inte kan ordna boende på egen hand, ska få hjälp med detta av kommunen. Jelena Drenjanin (M), som sitter i Huddinges kommunalråd, är positiv till deras arbete trots svårigheter i att hitta bostäder.

— Vi har gjort ett bra jobb. Det har varit svårigheter med bygget av bostäder eftersom det varit mycket överklagande, säger Jelena Drenjanin (M).

 

Miljöpartiet besvikna

 

Sedan lagen om bosättning för nyanlända trädde i kraft den första mars 2016 så har Huddinge kommun varit pressad. Planer för byggandet av bostäder har överklagats och kommunen har efterfrågat invånare som kan hyra ut delar av sina hushåll. Lagen innebär att varje kommun har tilldelats ett ansvar att tillhandahålla bostad till ett visst antal nyanlända med uppehållstillstånd. 2017 var det antalet 317 personer i Huddinge kommun. Marica Lindblad (MP) tycker att det finns mer att göra.

– Jag tycker inte att Huddinge har gjort tillräckligt. Det är en sorglig historia, säger Marica Lindblad.

 

"Det är alltid svårt att hitta bostäder"

 

I planeringen från 2016 ingår byggandet av modulhus, som är fabrikstillverkade byggsatser som sätts ihop på plats. Det är dessa typer av boenden som kommunen sökt bygglov för, och som i flera fall dragits tillbaka efter överklagan från grannar. Ett exempel på detta är i Sörskogen, där planerna försenades för att sedan helt dras tillbaka. Bostäderna placerades då istället på avskilda platser. Marica Lindblad är av åsikten att de styrande partiernas politiska intressen och ställningstaganden kommer i vägen för hur hon anser att arbetet ska utföras.

 

–  Det handlar om politisk vilja. Ansökningar om bygglov har skickats in för att sedan dras tillbaka och modulhusen har istället byggts i industriområden och i skogspartier, långt ifrån närmsta granne, säger Marica Lindblad (MP).

Socialnämndens ordförande Eva Karlsson-Paulsen bekräftar att det varit svårt att hitta bostäder och processen med byggandet har tagit längre tid än planerat. Snart färdigställs ett nytt boende i Kästa, som förväntas förbättra situationen.

– Det är alltid svårt att hitta bostäder, men boendeenheten i Huddinge har lyckats bra. Det som är viktigt är att få ungdomen att aktivt söka bostad på egen hand och komma ut och bli självförsörjande. Nyanlända får hjälp med hur de ska göra och boendeenheten sporrar och hjälper till, säger Eva Karlsson-Paulsen.

 

Bostadskravet minskar

 

Inför 2018 är det Huddinge kommuns uppdrag att ordna bostäder åt 193 nyanlända med uppehållstillstånd. Detta är en minskning med över 100 personer och bygger på en prognos som migrationsverket gjort. Länsstyrelsen fördelar ett krav på det antal personer som ska bosättas i varje kommun.

– Vårt uppdrag är alltid att ordna de bostäder som kommunen har skyldighet att göra enligt lagen om bosättning. Det gäller även 2018, säger Annette Hedlin, enhetschef för bosättningen och projektledare för framtagandet av bostäder till nyanlända i Huddinge kommun.

 

Bild: Marica Lindblad (MP) till vänster & Jelena Drenjanin (M) till höger.

Foto: Huddinge kommun (montage)