Staffan Lundin och Anki Ögren Andersson på den ideella organisationen Hela Människan i Tumba. Foto: Josefin Strandberg

Staffan Lundin: “Om kommunen gjort sitt jobb, hade vi inte behövts”

Av Sally Sjöberg & Josefin Strandberg
I Huddinge kommun finns det i dagsläget cirka 260 människor som saknar hem. Kommunen vill inte garantera alla hemlösa ett tak över huvudet och menar att ingen egentligen står på gatan. De hemlösa anser att kommunen sviker och vänder sig i stället till de ideella organisationerna för stöd.
“Tak över huvud”-garanti: Innebär att människor alltid ska garanteras ett tak över huvudet för natten.

Exempel på kommuner som erbjuder garantin: Nynäshamns kommun, Gotland, Stockholms stad, Täby kommun.

Antal hemlösa i Huddinge kommun: 260 personer (november 2017).

Huddinge är en av kommunerna i Stockholms län där det finns flest hemlösa personer. Det framgår av en kartläggning som Socialstyrelsen släppte 2017. Stockholms stad, som är den största kommunen i Sverige, har sedan 20 år tillbaka erbjudit sina invånare en så kallad “tak över huvudet”-garanti. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill se detta i Huddinge kommun. Men förslagen fick avslag, och enligt Ingalill Söderberg (DP), vice ordförande i Socialnämnden, är detta för att man inte anser att någon egentligen står på gatan.

– Har man bott i kommunen i två år kan man ansöka om bostadsförtur och kan få gå före i kön av specifika skäl som till exempel medicinska eller sociala. Men ingen står egentligen på gatan, säger hon.

– Det kan låta tufft, men vår utgångspunkt är lagstiftningen, som säger att landets kommuner inte har någon skyldighet att tillhandahålla bostäder, säger Erika Svärdh, kommunikationschef på social- och äldreomsorgsförvaltningen.

 

Kommunen vill inte se problemet

I Tumba finns den ideella organisationen Hela Människan som jobbar med att hjälpa hemlösa i kommunen med det vardagliga. Staffan Lundin och Anki Ögren Andersson är anställda på organisationen och berättar sin syn på kommunens hantering av hemlösas situation. Enligt de finns det flera personer som spenderar varje natt utomhus.

– ­Vi ser människan och de ser statistiken. Vi har försökt initiera ett samarbete där någon från kommunen kommer hit en timme per vecka, för att stötta de som befinner sig här med de sociala delarna. En kvinna från Socialtjänsten var intresserad av att ta sig an det arbetet men hennes chef sa nej, för kommunen anser inte att det här är ett tillräckligt stort problem, berättar Staffan.

 

Han tycker att kommunen inte tar hänsyn till att kurvan för insjuknande och tillfrisknande är lika långa.

– Dricker du i två år, tar det två år att bli frisk. Om man släpper ut någon efter bara ett par månader på behandlingshem och förväntar sig att denne ska klara sig själv tills boendesituation är löst, faller den i regel tillbaka, säger Staffan.

 

Att tilldelas ett boende tar tid

Harry, som egentligen heter något annat, och Leif ”Feffe” Nordén är återkommande besökare på Riagården, det öppna cafét på Hela Människan. De har båda varit bostadslösa sedan 2010.

– De ideella organisationerna ställer upp mer än kommunen. Här får man både emotionellt och fysiskt stöd, säger Feffe.

Båda tycker att en “tak över huvudet”-garanti bör införas för att kommunen då hade haft en annan press på sig att hjälpa med akut boende.

– När mitt HVB-hem ansåg att min behandling var klar efter fyra månader, så hade min behandlare varit på semester hälften av tiden. Jag träffade honom vid endast fem tillfällen. Nu har jag visserligen blivit godkänd för boende, men det kan ta upp till ett år. Vart ska jag ta vägen under tiden? Säger Harry.

 

Det handlar om att vilja ha hjälp

Kommunikationschefen på social- och äldreomsorgsförvaltning på Huddinge kommun Erika Svärdh, berättar att kommunen jobbar vräkningsförebyggande.

– En satsning är våra uppsökare som har i uppdrag att hitta dessa personer som mår dåligt och erbjuda stöd och råd. Ofta hittar vi personer genom att fastighetsägaren hör av sig när det handlar om en utebliven betalning av hyra eller elräkning. Ibland får vi etablera kontakt genom någons brevlåda, och sedan jobbar vi för att bygga upp en kontakt och ett förtroende som motiverar personen att ta hjälp, berättar hon.

Erika påpekar dock att det hela bygger på en frivillighet att vilja ha hjälp. Om man inte själv vill ha hjälp, är det svårt för kommunen att göra sitt jobb. Det är dock något som inte Anki och Staffan håller med om.

– I ett missbruk är den fria viljan redan borta. Kommunen påstår att de inte vill ha hjälp, men egentligen handlar det om att de inte är kapabla att själva ta tag i sin situation, påpekar Anki.

 

Hemlösa prioriteras inte

Att inte förslaget om en tak över huvudet-garanti har godkänts tycker både Anki och Staffan

är oförståeligt. Enligt dem är det för att man inte prioriterar de som redan är hemlösa.

– Vi betalar mycket skatt i denna kommun, det borde finnas resurser för en sådan garanti. I Stockholms stad betalar man betydligt mindre skatt och har råd att erbjuda den. Om kommunen gjort sitt jobb, då hade inte vi behövts, säger Staffan.