Ytterkläder i korridor. Foto: Ebba Adsenius.

Därför har Huddinge sämst lärartäthet i landet

Av Ebba Adsenius & Martin Aghassi
Huddinge kommun har lägst antal lärare per elev i landet. Fler pekar på att kommunen måste lägga mer pengar på skolan.
Antal grundskolor: 38
Antal anställda lärare: 1359
Antal elever: 15 106
Källa: Huddinge kommuns årsredovisning 2017

”För första gången berättar lärarna för oss föräldrar att de är oroliga för skolans verksamhet. När oron börjar läcka över till föräldrar är det ett allvarligt varningstecken”. Det berättar en anonym förälder som har barn i en grundskola i Huddinge.

Upplevelsen av skolan är att den är underfinansierad och att det råder lärarbrist i kommunen. En anonym lärare som har jobbat inom yrket i tio år säger att hon har funderat på att sluta som lärare i Huddinge, efter bara ett år i tjänst.

 

– Varken lärare eller elever är nöjda. Vi har ingen tid för planering och eleverna tycker att klasserna är för stora. Det blir fler undervisningstimmar och mindre tid för mentorskap, säger läraren.

Hon menar att de stora klasserna påverkar elevernas arbetsro, även att undervisningen blir omöjlig att individanpassa.

– Det är kvalitén på undervisningen som får ta stryk.
 

Läraren nämner även att som anställd i andra kommuner har hon inte haft fler än 20 elever per klass. Nu har hon klasser med fler än 30 elever.

 

– Det blir fler undervisningstimmar och mindre tid för mentorskap. Knappt någon tid kvar för planering. Det är väldigt stressigt. Jag förstår varför så många lärare lämnar yrket. Jag kommer inte vara kvar just här, men hoppas dock orka fortsätta som lärare.

 

I Huddinge kommuns årsredovisning från 2017 kan man se att grundskolenämnden har redovisat ett underskott på 16 miljoner kronor. 2017 fick grundskolenämnden en budget som tillät noll procent ökning i löne-, hyres- och prisökningar. 2018–2019 budgeterades endast två procents ökning. I ett tjänsteutlåtande från barn- och utbildningsförvaltningen menar de att det kommer bli en utmaning att följa den återstående budgeten som kommunen har lagt.

 

I flera dokument från kommunen konstateras det att personalkostnaderna är 90 procent av kostnaderna för skolorna i Huddinge. Lokalkostnaderna är även höga vid jämförelser med grannkommuner. Konsekvensen av underskottet i grundskolenämnden har blivit sparkrav från kommunen. Kan det vara anledningen till att Huddinges lärartäthet är lägst i landet?

I en tidigare intervju hävdar grundskolenämndens ordförande Jelena Drenjanin (M) att det inte beror på nedskärningar i skolan utan snarare en prioritering över hur pengarna fördelas. Hon säger även att skolan har anställt andra personalgrupper än lärare som sociala pedagoger.

 

– Vi lägger mest pengar på skolmat och lokaler, men inte lika mycket på elevhälsa. Vi jobbar konstant med kostnaderna och vill fokusera på det som är viktigast för eleven. Det handlar inte om någon nedskärning i skolan utan mer en prioritering över hur pengarna fördelas.

 

Oppositionsrådets ordförande Sara Heelge Vikmång (S) säger tvärtemot.

 

– Skolan har varit underfinansierad och detta har lett till sparkrav på cirka 17-18 miljoner kronor på skolorna i Huddinge. Man har varit tvungen att göra nedskärningar i personalkostnaderna, som är den största utgiften.

 

Även föräldern konstaterar detta då han berättar att skolan hans barn går i har dragit in minst tre tjänster.