Fler hundrastgårdar till Huddinge tycker cocker spanieln Dexter. /Foto: Linn Anglerfjord

Hundägare saknar rastgårdar

Av Linn Anglerfjord, Zamzam Bouraleh, Cecilia Bergh
Tusentals hundar delar på en hundrastgård i Huddinge kommun. Trots stort engagemang avslås hundägarnas önskemål om fler hundrastgårdar med motiveringen att det är en dålig investering.
Huddinge:
Antal hundar: 5509
Antal rastgårdar: 1

Botkyrka:
Antal hundar: 4275
Antal rastgårdar: 21

Haninge:
Antal hundar: 6417
Antal rastgårdar: 6

Källor: jordbruksverket.se, huddinge.se, botkyrka.se, haninge.se

Huddinge är en av Sveriges största kommuner och hem till 5 509 hundar, ändå finns det bara en hundrastgård. I grannkommunen Botkyrka satsar man betydligt mer på hundrastgårdar, med en rastgård per 200 hundar. Haninge har en per 1 000 hundar.

En hundrastgård är en plats som ger hundar möjlighet att springa fritt och interagera med varandra, utan att riskera att störa vilda djur. En av dem som vill ha fler rastgårdar är Elinor Söderström, 32. Hon bor i Huddinge med sin familj och hunden Dexter, en cocker spaniel på två år. Elinor ställer sig kritisk till att kommunen inte skulle ha möjlighet att bygga fler hundrastgårdar på grund av driftkostnaderna.

– Det bör väl inte vara konstigare än att de sätter upp ett stängsel med två grindar. Särskilt mycket gräsmatta behövs ju inte, för den springer hundarna sönder, säger Elinor.

Hon tycker att hundrastgårdar bör bli en mer naturlig del av stadsplaneringen när kommunen expanderar.

– Det byggs så otroligt mycket bostäder i Huddinge, men jag har inte sett i någon detaljplan att det ska bli någon ny hundrastgård. Det känns som en bortglömd del. 

Kommunen behöver hjälp utifrån

Kommunpolitikern Christian Ottosson (C), ordförande i natur- och byggnadsnämnden, berättar hur de tänker kring att bygga fler hundrastgårdar i kommunen framöver.

– I natur- och byggnadsnämnden har vi ställt oss positiva till detta förutsatt att vi hittar ekonomiska medel för det, säger han.

Ottosson förklarar att fler rastgårdar bara är möjliga med hjälp utifrån.

– En intressant modell vore om det finns någon förening som kan tänka sig att ta ett delansvar för till exempel renhållningen.

Kommunens enda hundrastgård ligger en bit från Elinors hem i Vistaberg, vilket har tvingat henne till alternativa lösningar. Bland annat brukar hon ibland besöka en hundrastgård vid Årstafältet, något hon tycker känns omständigt.

– Man ska inte behöva åka till andra kommuner, säger hon.

Elinor är inte ensam om att efterlysa fler hundrastgårdar. Engagemanget i frågan är stort bland kommunens hundägare. Sedan år 2008 har tolv skrivelser och medborgarförslag inkommit till kommunen om att bygga fler hundrastgårdar. Samtliga förslag har fått avslag, med motiveringen att kostnaderna för investeringen och skötseln av hundrastgården är för höga i förhållande till antalet hundägare som faktiskt nyttjar den.


Fler rastgårdar ger gemenskap

Elinor tror att det finns många positiva fördelar med att bygga fler rastgårdar i kommunen. En av dem är gemenskap. Hon berättar om stämningen i hundrastgården vid Årstafältet.

– De som bor i närheten går ju dit varje dag. De känner varandra och varandras hundar. De har en helt annan koll på vilka de är och hur hundarna fungerar. Det skapar ju en trygghet också.

Elinor fortsätter och belyser det problematiska med att släppa sin hund lös i naturen, något som kanske är det enda alternativet för de som inte har möjlighet att ta sig till rastgården i Huddinge.

– Det innebär ju en risk, det är lätt att det händer saker. Jag tror att det blir en annan struktur om man väljer att besöka en rastgård istället för att släppa hunden lös där människor passerar, säger Elinor.