Bildlärare Camilla Lewandowski förbereder inför nästa klass. Foto: Rasmus Kumpula

Gemensamt förhållningssätt krävs för bättre studiero

Av Frida Larsson & Rasmus Kumpula
Glömstaskolan ifrågasätter den traditionella skolmiljön men 41,1 procent av skolans elever i årskurs 6 är underkända i minst ett ämne.
– Vi har en del utmaningar, konstaterar rektor Magnus Nyberg Blixt.

Glömstaskolan har sedan första spadtaget varit omdebatterad. Stockholm Direkt skrev en artikel om den nya skolan där rubriken löd “Snart invigs skolan utan klassrum” och flera medier har använt benämningen “flumskola”. Men finns det verkligen inga klassrum? Springer barnen fritt? Är skolan verkligen bara en flumskola?

– Glömstaskolan är en kommunal grundskola, men den fysiska lärmiljön är ganska olik många andra skolor, säger Camilla Lewandowski, bildlärare i årskurserna F-8.

Vi möter några elever i den estetiska hemvisten på skolan. Hemvist är vad de har istället för klassrum. Det består av olika klassrum i olika storlekar. Varje klass har sin egen. I de estetiska ämnena finns en hemvist för alla elever. Eleverna heter något annat i verkligheten. Johan som går i årskurs 6 berättar:

– Det är mycket grupperingar i klassen som bråkar och mycket drama. Det är svårt att koncentrera sig på lektionerna för att så många stör.

En annan elev i samma årskurs instämmer:

– Jag håller med Johan men jag tror att det ser ut på samma sätt på de flesta skolor. Det är mycket mer eget ansvar nu än vad det var på skolan jag gick på innan, säger Stina.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning kom ut under måndagen. Under punkten 'trygghet och studiero' återfinns: ”I intervjuer med elever framkommer att de upplever att det är för mycket prat på lektionerna och att lärarna behöver säga till mer.” och ”Några elever tycker att det ofta blir väldigt stökigt på lektionerna och att det beror på de stora lokalytorna och den frihet eleverna har i skolan.”

Detta bekräftas av några elever som vi har pratat med:

 

– Lektionerna är bra men killarna kan vara lite stökiga. Då får läraren säga till, säger Malin i förskoleklass.

 

– Det är sådär. Killarna brukar vika pappersflygplan och kasta, säger Emma, elev i årskurs 3.

 

– Det beror på vilken lärare man har. Oftast är det stökigt och ingen riktig arbetsro, säger Carl i årskurs 7.

 

Rektor Magnus Nyberg Blixt nämner att det finns en del problem i vissa klasser. Han menar att det kan finnas flera bidragande orsaker till det.

– Vi har en del utmaningar framförallt med äldre årskurser. Det är svårt att säga vad orsaken är. Om det är skolans metod eller om det beror på det bagage eleverna har med sig, förklarar Magnus Blixt.

 

Camilla Lewandowski har arbetat på Glömstaskolan sedan starten.

 

–Studieron på mina lektioner tycker jag är bra. Det handlar nog delvis om hur man som lärare är i sin ledarroll. Relationell kompetens är otroligt viktigt. Man behöver vara tydlig med vad man förväntar sig av eleverna och hur strukturen ser ut. Men det finns såklart flera faktorer som påverkar. Det handlar alltid om att få eleven att lyckas, säger hon.

 

Enligt Skolinspektionen är elevgruppen inte den avgörande faktorn. Granskningen lyfter fram betydelsen av ett tydligt ledarskap i klassrummet och tydlig struktur på lektioner. Den visar också att det saknas ett gemensamt förhållningssätt för att skapa studiero i undervisningen. Enligt Skolverkets statistik för elever i årskurs 6 i Huddinge kommun sticker Glömstaskolan ut där 41,1 procent av eleverna i sjätte klass inte uppnår kraven för ett godkänt betyg i ett ämne. Den enda skolan som har sämre resultat är Vårbyskolan.

 

– Vi ser att elever som endast gått på vår skola klarar sig bättre än de som kommer från andra. Vi är övertygade om att resultaten kommer att bli mer positiva med tiden, säger Magnus Nyberg Blixt.

 

För att Glömstaskolan ska förbättra sin studiero anser Skolinspektionen att rektor ska inleda ett arbete med att utveckla ett gemensamt förhållningssätt. Detta för att skapa en bra studiero och en lugn miljö som bidrar till att eleverna når kunskapskraven.