Rasmus Lenefors Foto: Felicia Hovryd

Nu är lärartätheten i Huddinge lägst i landet

Av Maja-Wera Honkanen, Felicia Hovryd, Mikael Jansson
Enligt Lärarförbundet har Huddinge kommun nu lägst lärartäthet i hela landet. Samtidigt som kommunen kämpar med en ansträngd ekonomi och tuffa mål hotar 275 lärare att säga upp sig. Kravet är att det statliga bidraget för lärarlönelyftet ska permanentas.
Placeringar 2018 i Lärarförbundets olika kategorier (skillnad mot 2017 inom parentes):
Total rankning 144 av 290 (+ 16 placeringar)
Lärartäthet 290 av 290 (- 2 placeringar)
Utbildade lärare 239 av 290 (+ 29 placeringar)
Lön 13 av 290 (- 10 placeringar)
Resurser 180 av 290 (- 48 placeringar)
Friska lärare 127 av 290 (- 7 placeringar)
Källa: Lärarförbundet

Huddinge kommun har lägst lärartäthet i landet, enligt statistik som Lärarförbundet sammanställt. På bara fyra år har kommunen tappat nästan tio placeringar i listan och hamnat sist av landets alla 290 kommuner. Det här är något som Rasmus Lenefors (S), oppositionsråd i grundskolenämnden, ser allvarligt på. 

– Jag upplever inte att det tas på så stort allvar som det borde göra. Vi har uttalade höga ambitioner för våra skolor och då borde det faktum att vi har lägst lärartäthet i landet vara en tydligare larmklocka, säger Rasmus Lenefors.

Huddinge kommun väljer i stället att fokusera på att minska den administrativa bördan för lärarna. Jelena Drenjanin (M), grundskolenämndens ordförande, berättar att man jobbar på att vara attraktiva som arbetsgivare och skapa bättre förutsättningar för yrket.

Jelena Drenjanin Foto: Felicia Hovryd och Pressbild Huddinge kommun, Montage: Mikael Jansson

 

– Vi har lägst lärartäthet och en ansträngd ekonomi, men vi kommer göra vårt bästa för våra lärare, säger Jelena Drenjanin. 

Dessutom avslöjar grundskolenämndens verksamhetsberättelse att man endast uppfyller två av sina åtta uppsatta mål på en god nivå, nämligen sund ekonomi och utbildning av hög kvalitet. I nämnden är politikerna oeniga om det verkligen räcker för att säga att skolan som helhet når sina mål på en god nivå.

– Det är bekymmersamt att endast två av åtta mål uppnås, men det leder också till en konstig slutsats när förslaget samtidigt är att det ska bedömas som en god måluppfyllelse som helhet, säger Rasmus Lenefors.

Både Jelena Drenjanin och Rasmus Lenefors talar om en ansträngd ekonomi. Något som i framtiden kan leda till större problem för skolan. Jelena Drenjanin lyfter att man inte haft de ekonomiska förutsättningarna för att räkna upp lärarlönerna medan Rasmus Lenefors fokuserar på framtiden.

– Inför kommunens budgetförhandling ligger förslag på nya nedskärningar på grundskolenämnden, så det skapar ju en oro kring att vi kommer få en ännu sämre lärartäthet, säger Rasmus Lenefors. 


Nu står skolorna i Huddinge för ett nytt hot mot lärartätheten. 

Bakgrunden är lärarlönelyftet som staten införde 2016 i ett led att höja läraryrkets status. Lyftet gav lärare närmare 3000 kronor mer per månad i lön. Flera kommuner har sedan dess gått ut och garanterat att de kommer att permanenta lönelyftet när staten inte längre bidrar, något Huddinge kommun sagt att man inte kommer kunna garantera. 

– Vi har sagt att vi kommer använda stadsbidraget så länge staten betalar ut det, till läsåret 2019 – 2020, berättar Jelena Drenjanin.

Det här är något som upprört lärarna i Huddinge kommun. I en skrivelse till kommunen i slutet av februari kräver 275 lärare att lärarlönelyftet, precis som i andra kommuner, permanentas annars kommer många lärare se sig om efter arbeten i andra kommuner.  

Lärarna skriver i sitt gemensamma brev till kommunen att “Huddinge kommun är en av de kommuner som fortfarande, efter snart tre år, inte har visat om de anser att kommunens lärare är värda denna statushöjning, i och med att de inte har permanentat lärarlönelyftet.”

– Vi har lärarlönelyftet även nästa läsår så just nu finns ingen anledning till panik, säger Jelena Drenjanin som svar på skrivelsen.