Antalet rattfyllor har minskat i Huddinge Kommun. Foto: Beatrice Söderlund

Antalet rattfyllor har minskat i Huddinge Kommun. Foto: Beatrice Söderlund

Rattfylleriet i Huddinge minskar

Av Christopher Blanck
De senaste fyra åren har antalet rattfyllor minskat i Huddinge kommun – trots att polisens arbete inte förändrats.

Narkotikabaserad rattfylla har sedan 2014 visat på en tydligt nedåtgående trend i Huddinge, tillskilland från hela Sverige där antalet narkotikabaserade rattfyllor legat på en jämn nivå de senaste åren. Sedan 2014 har antalet rattfyllor minskat med nästan 60 procent i Huddinge enligt BRÅ.

– Jag har inget bra svar på varför statistiken ser ut som den gör. Men det jag kan säga är att vi fortfarande jobbar lika hårt med att få bort alkohol- och narkotikapåverkade personer ur trafiken, säger Magnus Ågren, gruppchef vid Huddingepolisen.
 

Inget kvar på antal kontroller

2010 började en nedåtgående trend när det kommer till rattfylleri där alkohol har varit inblandat.

– Fram till 2015 var det sagt att vi skulle göra ungefär 15 000 blåskontroller per år. Efter 2015 försvann de kraven, men vi gör fortfarande väldigt många kontroller, berättar Magnus Ågren.

Huddingepolisen har inga särskilda platser man gör blåskontroller på. Istället använder man sig av sin Facebooksida där man frågar invånarna om var de tycker man ska befinna sig. Det gör man för att uppfylla de medborgarlöftet man ingått om att stärka tryggheten i Huddinge.
 

Ombyggnationer är en del av förändringen

Enligt BRÅ har antalet alkoholrelaterade rattfyllor minskat de senaste åren, men det är narkotikarelaterade rattfyllor som minskat alla mest. En anledning är att ett bostadsområde vid Kungens kurva är bortbyggt, menar Magnus Ågren. Under 2015 revs området och sedan dess har antalet narkotikapåverkade bilister minskat i kommunen.

– Det fanns massor med sommarhus som användes som ”knarkarkvartar” där ute, men nu när de är borta har antalet narkomaner minskat, säger Magnus Ågren.

Det finns inget uttalat samarbete mellan polisdistrikten om hur man ska arbeta för att minska antalet rattfyllor. Istället jobbar man bland annat med att kartlägga personer och fordon. Magnus Ågren berättar att en av polisen metoder för att se om folk är påverkade är att ställa frågor och följdfrågor, detta för att se hur personen dels reagerar men också svarar.

– Om personen blir nervös, börjar svettas eller liknande, blir man som polis både nyfiken och misstänksam. Det gör att man vill dubbelkolla hur personen i bilen mår. Tror man att personen är narkotikapåverkad får hen följa med till stationen för vidare test, säger Magnus Ågren.