Oklarheter kring integrationsansvar skapar missnöje hos civilorganisationer Foto: Huddinge Kommun

Oklarheter kring integrationsansvar skapar missnöje

Av Maja Dennhag, Erika-Vivianne Nemeti, Amanda Niklasson
Att ta reda på vem som har det övergripande ansvaret kring integrationsfrågor i Huddinge kommun har visat sig vara en svår nöt att knäcka. Frivilligorganisationer som arbetar med frågorna är frustrerade.
– Vi upplever att de inte vill ha en konversation med oss.

Rädda Barnen är en av flera civila organisationer som jobbar med integration och flyktingmottagande i Huddinge. De upplever att samarbetet med kommunen brister. 

 

– För det första vet vi inte vem vi ska prata med, vem som har det övergripande ansvaret. Vi upplever att dom inte vill ha en konversation med oss, säger Ingalill Tingström, ordförande för Rädda Barnen i Huddinge. 

 

Idag är integration och flyktingpolitik ett av de mest aktuella och brännande ämnena nationellt och så även kommunalt. Nytt i Flempan har därför valt att undersöka hur Huddinge kommun hanterar och arbetar med dessa frågor, vem som är huvudansvarig och hur dessa komplexa frågor samordnas. 

 

Huddinge kommun gjorde 2018 riskanalyser på ett antal teman. Temat “Integration - utmaning - möjlighet” bedömdes utgöra en risk. Som åtgärd valde Huddinge kommun att beställa en granskning av sig själva i ärendet från en extern revisionsfirma. Firman bedömde att kommunen bedriver ett fungerande flyktingmottagande, men att man angående integrationsarbetet skulle behöva utveckla metoderna kring samverkan och uppföljning. De rekommenderade därför kommunen att ta fram en gemensam plattform både för interna och externa aktörer. 

 

Både socialnämnden och kultur- och fritidsförvaltningen ifrågasätter i sina svar om ansvaret verkligen ska ligga på dem. Enligt dem är integration och flyktingmottagande en kommunövergripande angelägenhet som bör hanteras av kommunstyrelsens förvaltning. Men det är just denna övergripande plattform som verkar saknas. Att ta reda på vem som bär det yttersta ansvaret för frågor rörande integration och flyktingmottagande visade sig vara lättare sagt än gjort. Efter att Nytt i Flempan pratat med ett antal av Huddinges tjänstemän i jakten på rätt person är det fortfarande oklart vem som ansvarar för vad, vi slussas hit och dit och får olika besked.

 

För att undersöka hur representanter från civilsamhället upplever situationen tog vi kontakt med Röda Korset och Rädda Barnen i Huddinge, två verksamheter som är listade på kommunens hemsida som aktörer inom integration och flyktingmottagande. 

Björn Eder är ordförande i Röda Korsets Huddingekrets som ingår i ett nätverk bestående av Röda Korset, Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Frivilliga Familjehem samt ett antal gymnasieskolor. Nätverket stödjer ensamkommande ungdomar i vardagen på ett nära plan.

 

– För tre år sen etablerades ett samarbete med kommunen som pågick fram till våren 2019 på initiativ av civilorganisationerna. Kommunens roll var att samordna möten, men nu finns inget samarbete av den typen kvar. Den person vi hade kontakt med har fått annat ansvar inom kommunen, säger Björn Eder. 

 

Ingalill Tingström, ordförande för Rädda Barnen i Huddinge, fortsätter.

 

– Min uppfattning är att istället för att se oss som en medpartner, så ser kommunen oss som ett hot. De stänger igen dörrarna. Det finns ingen kanal in. 

 

Kommunens uppfattning angående kommunikationen dem emellan är dock en annan. 

 

– Vi jobbar i hög utsträckning med stöd från civilsamhället. Alla nyanlända ska få god information om hur det är att leva i Sverige och kunna lotsas till rätt ställe om de behöver stöd, säger Annette Hedlin, verksamhetschef för utförarsektionen på Huddinge kommun.

 

När vi ställer frågan om en gemensam plattform till Patrik Forshage, direktör vid Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen, verkar det som att det nalkas en förändring.

 – Ett arbete för att skapa en bättre samordning är precis på väg att inledas, under ledning av mig, svarar Patrik Forshage i ett mejl.

 

Någon dokumentation i form av mötesprotokoll eller dylikt finns dock inte. Patrik Forshage menar att det än så länge bara förts samtal mellan enskilda tjänstemän. Mejlkommunikation mellan Nytt i Flempan och Patrik Forshage blir därför det första som kan diarieföras i ärendet. 

 

De civila organisationerna fortsätter kampen. I december ska de träffa revisionsfirman som gjort granskningen för att få hjälp med att framföra ytterligare synpunkter till kommunen. Man hoppas få igång ett bättre samarbete och mer transparens från kommunen.