2018 startade Huddinge kommun larmgruppen som skulle hantera akuta ärenden inom hemtjänsten inom 30 minuter. Foto: Freepik

Trots åtgärder kvarstår brister inom hemtjänsten

Huddinge kommun startade larmgruppen för att underlätta hemtjänsten. Vid akuta händelser ska personer med ett trygghetslarm få hjälp snabbt. Men trots insatser för att förbättra larmtjänsten kvarstår brister.
Ett trygghetslarm är en tjänst inom äldreomsorgen för de som behöver hjälp i hemmet. Man ansöker om det hos Huddinge kommun och betalar en månadskostnad för tjänsten. Trygghetslarmet är en dosa med en knapp i form av en klocka eller ett halsband. I hemmet finns det också en huvudenhet med högtalarfunktion. Larmet är till för mindre akuta tillfällen.

Från larm till hjälp
Om en person exempelvis ramlar i sitt hem och inte själv kan komma på fötter, kan man med ett trygghetslarm få hjälp. Larmet går till en larmcentral. Om det är något akut åker larmgruppen ut. Vid icke akuta fall kan hemtjänstpersonal ta ärendet. Larmcentralen och larmgruppen är bemannad dygnet runt. Larmgruppen kan inte hantera hälso- eller sjukvårdsrelaterade ärenden.

I januari 2018 beräknade Huddinge kommun att de hade 1156 larmkunder och cirka 12,000 larm om året. Senare samma år startade kommunen larmgruppen som skulle hantera akuta ärenden inom hemtjänsten inom 30 minuter. Men bristande arbetsrutiner gjorde att människor inte fick hjälp i tid.

Kommunalråd Karl Henriksson (KD) är ordförande i vård-och omsorgsnämnden. Foto: Thomas Carlgren

Första året inträffade fyra olika händelser, varav två lex Sarah-anmäldes. Ena händelsen resulterade i att en person ramlade och skadade höften när hen på egen hand skulle ta sig till toaletten. Utredningarna under 2018 pekade på att personal inte hade följt arbetsrutinerna samt att det var bristande information till nyanställda och dålig kommunikation mellan larmgruppen och hemtjänstutförare. Kommunalråd Karl Henriksson (KD) är ordförande i vård-och omsorgsnämnden och han ger sin syn på hur man kan minska antalet misstag.

– Inget system fungerar till 100 procent. Mänskliga faktorn är ett alltid en utmaning för en verksamhet. Det är viktigt att utreda varje enskilt fall för att se vad som kan förbättras till nästa gång.

Trots brister tycker Karl Henriksson att trygghetslarmen fungerar bra.

– Trygghetslarmet i sig fungerar som jag förstår väldigt bra och tekniken har förbättrats ordentligt jämfört med för tio år sedan. Larmgruppen ska vara på plats inom 30 minuter och det är sällan de misslyckas, säger han.

 

Efter incidenterna 2018 vidtogs åtgärder där personal informeras, man såg över sin introduktion till nyanställda och skulle införa nya arbetsrutiner.

”Då larmgruppen är en nystartad verksamhet, så har också medarbetarna själva varit med och utformat våra rutiner. Vidare diskuterar vi kontinuerligt och reviderar våra rutiner vid behov”, skriver Björn Hjelmberg, enhetschef för larmgruppen, i ett mejl till Nytt i Flempan.

 

Brister finns kvar

Trots detta orsakade bristande arbetsrutiner och misstag att personer som larmade inte fick hjälp i tid, under 2019 skedde två incidenter. Varje incident utreds för att minimera att det inte händer igen, enligt Björn Hjelmberg.

”Om medarbetare frångår verksamhetens rutiner är första steget ett samtal med enhetschef för att undersöka varför rutinen inte har följts och därefter tittar på olika åtgärder för att försöka förhindra att liknande händelse uppstår igen”, skriver Björn Hjelmberg.

 

Björn Hjelmberg håller med Karl Henriksson. Han säger att verksamheten aldrig kommer att bli helt felfria, men påtalar vikten av att reflektera kring arbetet.

”Verksamheten kan ha de bästa rutinerna och de bästa tänkbara medarbetarna, men det går aldrig att till 100 procent garantera att en enskild person inte gör en felbedömning eller missar något”, skriver Björn Hjelmberg.

För att minimera de mänskliga misstagen påtalar han vikten av att personalen kan få stöd.

”Om man hamnar i en situation där man känner sig osäker är det också viktigt att man vet var man kan vända sig för rådgivning oavsett tid på dygnet till exempel arbetsledning eller olika instanser inom hälso- och sjukvården. Vidare har vi också forum till exempel reflektionstid varje fredag, där man som medarbetare kan reflektera över sitt arbete”.

 

Överlag fungerar det bra

Trots förseningar och incidenter verkar användarna nöjda med trygghetslarmen och larmgruppen. Berit Westergren, ordförande för SPF Seniorerna Huddinge, berättar att hon inte hört några negativa omdömen.

– Vad jag har hört så är det en av de saker som faktiskt fungerar med äldrevården, jag har inte hört någon klaga. Min bror tycker också det fungerar bra, säger Berit Westergren.