Många uppsatta lappar på Fittja bibliotek "Vi har tillfälligt stängt". Foto: Sean Johnstone

Språkkafé på nätet – En utmaning

Av Sean Johnstone
Språkkaféer har stor betydelse för många människor. Men i och med de senaste covidrestriktionerna tvingas verksamheten ske helt digitalt. Det här har gjort att språkkaféerna inte längre når ut till de svagaste grupperna.
Vad? Digitala språkkaféer varje vecka runt om i Botkyrka.
Var? Botkyrka har språkkaféer på fyra utav sina bibliotek- nu på distans.
När? Tumba - Måndagar
Fittja - Tisdagar
Alby - Onsdagar
Hallunda -Torsdagar

− Målet med språkkaféer är inte bara att lära sig språket, utan också få en känsla av gemenskap och en trygg punkt, säger bibliotekarien Ali Khanicheh som har arbetat med Tumbas språkkafé sedan 2014.

 

Ett språkkafé är ett möte, ofta på bibliotek, där människor med olika bakgrund och språkkunskaper kan mötas för att lära sig det svenska språket tillsammans – ett slags komplement till SFI, Svenska för invandrare.

Många nationaliteter och perspektiv 

Oftast så jobbar Ali Khanicheh och hans kollegor utifrån fria och spontana samtal, men om deltagarna är blyga hjälper han till med samtalsämnen. 

Samtalen blir ofta väldigt intressanta, förklarar han, och pekar på den nationella och kulturella mångfalden bland deltagarna. 

 

Kontakten med deltagarna har försvunnit 

Efter skiftet till digitala möten i och med covid-19 så har demografin förändrats. Före pandemin så var många av deltagarna nyanlända och lågutbildade personer som läser första nivån på SFI.  

Nu berättar Ali Khanicheh att kontakten med den typen av deltagare nästan helt försvunnit. Många som behövde biblioteket och kaféet för både gemenskap och hjälp med myndighetspapper och sådant, får inte längre den hjälp de behöver.  
Nu är istället folk från hela Sverige med på mötena, och även vissa internationella deltagare. 

− Vi har deltagare från London som läser till sin doktorsexamen som bara vill lära sig svenska för skojs skull, berättar Ali Khanicheh. 

Digitala klyftor försvårar arbetet 

Ali Khanicheh menar att den demografiska ändringen dels beror på en digital klyfta: den tidigare målgruppen har varken råd med de verktyg som krävs och har inte heller tillräcklig digital kunskap för att ta del av den här tjänsten. 

− Långt ifrån alla har råd med en dator eller något liknande. Många som kommer till våra fysiska möten har bara en trasig smartphone, medan många som är med på våra digitala möten kommer från en annan samhällsklass och har högre utbildning. 

 

Inte bara negativt 

Per Nyström, ansvarig för Fittjas språkkafé, delar till viss del den här bilden men säger att digitala språkkaféer på ett sätt kan vara mer inkluderande. 

− Till exempel så ger det människor i olika riskgrupper en chans att delta, säger han. 

Så sent som för en vecka sedan hade Fittjas bibliotek tänkt ha både digitala och fysiska möten, något de nya covidrestriktionerna satte stopp för. Per Nyström är dock hoppfull om att man kommer kunna fullborda dessa planer efter pandemin, och att man då har en så inkluderande verksamhet som möjligt.