David Thurfjell forskar bland annat om svenskarnas religösa självbild. Foto: Joakim Stenberg

"Mitt liv kretsar kring olika imaginära världar"

Av Joakim Stenberg

Den kyliga vårsolen har börjat gå upp över Södertörns högskola när David Thurfjell i strumplästen släpper in Nytt i Flempan på sitt kontor. Överfyllda bokhyllor med religiösa skrifter omringar de två fåtöljerna där vi slår oss ner.

David Thurfjell har tillbringat hela sin forskarkarriär på Södertörns högskola. Sedan år 2003 har han varit professor i religionshistoria och han har släppt ett antal böcker om allt från shiitisk islam till romerna i pingströrelsen. Hans kunskap och brinnande intresse för religion grundades redan i tioårsåldern.

– Mitt liv kretsar kring olika imaginära världar. Jag lärde känna en ny kompis i fyran som introducerade mig till ”Dungeons & Dragons”och ”Sagan om ringen”. Där startade på något sätt också fascinationen för religion, som man på ett sätt kan säga handlar om imaginära världar, säger han med ett leende.

Drakar och brädspel i barndomen byttes ut mot resväskor och hindutempel i tonåren. Efter gymnasiet bodde David Thurfjell ett år i Indien med sin kusin. Han berättar att intresset för olika människors tro djupnade under året i Indien och 1993 började han studera religionshistoria.

Sveriges "gudlösa folk"

Vad David Thurfjell forskat om har varierat med åren. Det senaste projektet har handlat om icke-religiösa svenskar och deras attityd till religion. 2015 skrev han boken ”Det gudlösa folket”, där han genom djupintervjuer beskriver svenskarnas komplicerade självbild av hur religiösa vi faktiskt är. Många tar avstånd från organiserade religioner som kristendomen, men ändå svarar många ja på frågan om de tror på en högre livskraft.

Så i en tid där vi tar avstånd från organiserade religiösa grupper men samtidigt tror på en andlighet, vad spelar religionen för roll för vårt samhälle idag? David Thurfjell menar att tron på en högre makt inte är nödvändig för människan, utan kanske snarare tron på abstrakta idéer.

– Vi människor har ett symboliskt tänkande kring livet, det är en del av vår art. På samma sätt är det en del av oss att forma stammar och att gå ihop i grupper. Tendensen att skapa stammar är vår hårdvara som människor, säger han och kastar en blick ut genom fönstret innan han fortsätter.

David Thurfjell menar därför att även om man tar avstånd från en symbolisk gemenskap, till exempel en kristen, kommer det uppstå en annan. Tro kan istället handla om tron på politiska eller moraliska idéer, till exempel rättvisa, rättigheter eller ansvar.

Fokus på "naturtro"

”Det gudlösa folket” fyller i dagarna två år. Sedan dess har David Thurfjell fortsatt forskningen kring svenskarnas religiösa självbild, men just nu handlar det istället om något annat.

– Vad som egentligen bara skulle bli ett kapitel i boken var en slags naturromantik hos gruppen jag intervjuade, säger han.

Han förklarar att många anser att de har en speciell relation med naturen och hittar en transcendens och andlighet utomhus.

– Det blev ett för stort ämne för bara ett kapitel, så det har blivit ett helt nytt projekt istället som nu heter ”The relocation of transcendence”, säger han.

Fantasy, hinduism och naturdyrkare. David Thurfjell har berört många ämnen och djupdykt i en handfull kulturer. Södertörns högskola är hans högkvarter, men han verkar ha många världar kvar att besöka.