Södertörns högskola, inte unik när det kommer till att majoriteten av sökanden är kvinnor.

Kvinnor överrepresenterade på Sveriges högskolor

Fler kvinnor än män söker till Södertörns högskola. Men det är inte enbart till Södertörn som könsfördelningen ser ut på det viset.

Enligt Universitets-och högskolerådets sammanställda statistisk för sökande till eftergymnasial utbildning så är könsfördelningen 63% kvinnor och 37% män.När det sedan kommer till de som sedan läser vidare är andelen av alla kvinnor 48% och andelen av alla män 37 % i hela Sverige enligt SCB, statistiska central byrån.Kvinnor dominerar även när det kommer till högskole-och universitetsstudier som är längre än 3 år.

 

I en intervju med Helen Dryler, som är utredare på UKÄ, universitet kansler ämbetet. För nationella sekretariatet för genusforskning, genus.se, säger hon att kön blir en betydelsefull faktor då normer kring kön hindrar människor från att utbilda sig.
– Det blir väldigt tydligt att kön är en betydelsefull faktor här. Det finns förstås annat som påverkar också, men normer kring kön hindrar människor från att utbilda sig till och arbeta med det som de passar bäst till. Det vore friare om inte kön styrde så mycket, säger Helen Dryler till genus.se.

Hon berättar vidare för genus.se att de traditionella könsmönstren går igenom när det kommer till vad kvinnor respektive män väljer att studera vidare till. Inom teknik och naturvetenskap är män i majoritet medans kvinnor är i majoritet när det kommer till humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi, medicin och odontologi samt inom vård och omsorg.Hon förklarar även att normerna redan finns på gymnasienivå vilket gör att det spiller över till universitet-och högskolenivå som sedan går igenom alla nivåer både inom universiteten och högskolorna som arbetsmarknaden.

 

Kvinnor mer ambitiösa

I en artikel för sajten allastudier.se, som är Sveriges högskolor och universitet plattform, har man intervjuat genusvetaren Ulf Mellström. Han pekar på att den enkla förklaringen är att flickor är mer ambitiösa i grundskolan samt gymnasiet vilket leder till bättre betyg som ökar chanserna för att bli antagen. Men en annan anledning är också inställningen bland pojkarna.
– Flera studier visar på att det är ”ocoolt” att vara plugghäst, det börjar redan i grundskolan. Det finns en ”antipluggkultur” bland många grabbar, och den följer med hela vägen, säger professor Ulf Mellström, föreståndare vid Centrum för genusvetenskap vid Karlstads universitet till allastudier.se.

En annan som är inne på samma spår som Ulf är Lena Abrahamsson.
Hon är professor på institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet, som forskar om genus och arbetsliv. I en artikel för skolvarlden.se säger hon att det finns flera orsaker till att statistiken ser ut som den gör. Strukturer i samhället som leder till förväntningar baserat på kön är en av dessa. Precis som Ulf Mellström menar hon att unga kvinnor är mer ambitiösa.
– Unga tjejer uppmuntras till att satsa på utbildning och anstränga sig mer. Både av samhället i bred bemärkelse, men också av skolan. Samtidigt råder en mer förlåtande attityd när det gäller killar. De tillåts vara busiga på lektionerna och mer avslappnade i förhållande till skolresultat. Då får de inte heller bra betyg och kommer kanske inte in på den önskade högskoleutbildningen säger Lena Abrahamsson till skolvarlden.se, sajten för kommunikation kring skolor.

Hon menar vidare att en till faktor är att samhället är ojämställt vilket gör att kvinnor helt enkelt måste studera mer för att lyckas i livet,
– Att överprestera kan vara den enda vägen in i samhället för många tjejer, säger Lena Abrahamsson till skolvarlden.se.

 

Könsfördelningen är inte något unikt för Södertörns Högskola utan genomsyrar alla universitet och högskolor och enligt forskarna och genusvetarna i artikeln verkar det grunda sig i ett ojämställt samhälle samt strukturer och normer som lär pojkar och flickor olika attityder till studier samt arbetsliv.