Jonas Karlsson visar att namnen på kosttillskotten kan locka

Vet du om du är dopad?

Av vilka anledningar dopar människor sig? Är alla kosttillskott bra? De frågorna tog sportjournalisten Jonas Karlsson upp under en föreläsning på Karolinska institutet.
- Jag tror det fuskas med preparat mer än vad som avslöjas, sa Karlsson under föreläsningen.

Jonas Karlsson har jobbat som sportjournalist i 20 år. Tidigare för SVT, men idag är han anställd hos Discovery sport. Under tiden han har varit aktiv sportjournalist har dopning varit ett hett samtalsämne. Karlsson tror att alla fuskar på något sätt. Vare sig det är inom sporten eller till vardags.

–Har ni inte alla fuskat på ett prov, gått mot rött eller kört lite för fort?

Karlsson listar flera anledningar till att personer kan lockas bryta mot reglerna i sportvärlden. Det kan vara en genväg till framgång eller en direktbiljett från fattigdom. Han menar också att det inte finns några lagliga påföljder av att använda dopning. Men den sociala påföljden kan bli stor. Karlsson tar upp exemplet Ludmila Engquist. En friidrottare med en framgångsrik karriär inom häcklöpning. Efter ett flertal dopningskandaler försvann hon helt från medierna.

För dopningskontroll finns det en lista över preparat som är förbjudna. Men Karlsson ställer frågan om allt som är tillåtet är okej? Ett flertal debatter om norska idrottares användning av astmamedicin har ägt rum. Trots att användning av medicinen är tillåtet inom sportvärlden. Han lägger fram att 41 procent av Sveriges befolkning tror att norska skidsportare systematiskt dopar sig. Men sedan 1500-talet har det bara funnits två fall av dopning från Norges sida, Therese Johaug och Martin Johnsrud Sundby. Dopningen används oftare på andra håll.

–Sportidrottare är inte den typiska doparen. Utan det är vanliga människor som vill ha superkroppen.

Karlsson menar att folk använder preparaten för att de fungerar. Steroider leder till minskad nedbrytning av musklerna och snabbare läkning. En vältränad kropp associeras med positiva egenskaper. Svenska män är bland de som är mest intresserade av sitt utseende. Den typiska användaren av dopning i Sverige är en man mellan 17–34 år som tränar på gymmet. Men Karlsson vill betona att alla vill se bra ut.

–Ingen ställer sig framför spegeln och tänker att idag ska jag se så ful ut som möjligt.

 

Problemen med kosttillskott

Kosttillskott finns i flera olika varianter. Allt ifrån vitaminer och mineraler till energiökande tillskott. Karlsson anser att det är jättebra att de finns för folk som behöver dem, som äldre, gravida och människor med en konstaterad brist på något ämne. Men ett stort antal personer tar kosttillskott trots att de inte behöver dem. Ett fåtal personer har gjort undersökningar om ämnesbrist innan de börjar ta tillskotten.   

–Jag tror att det beror på reklam som målar upp tillskotten i bra ljus. Något som gör att folk tar de i förebyggande syfte.

Kosttillskotten är problematiska. Det finns ingen myndighet som förhandsgranskar innehållet, det är upp till varje enskild kommun att göra det, och det leder till att en stor andel olagliga preparat säljs på marknaden. Dopinglaboratoriet i Köln, Tyskland, gjorde en undersökning av 634 kosttillskott. Resultatet visade att 15 procent av dessa innehöll läkemedelsklassade substanser. Men även om det hittas olagliga substanser i ett kosttillskott är det även här upp till varje enskild kommun att sätta säljstopp på dem. Även om en kommun drar in den, kan den säljas helt laglig i grannkommunen. Karlsson menar att han inte tror att det kommer ske någon förändring av lagen.

–Ingen vill ta tag i det. Livsmedelverket anser att marknaden är självreglerande. Vilket jag anser att den inte är.