Prestationsångest drabbar många campusstudenter

Av Mellanie Haddad
Varannan student upplever psykisk ohälsa, enligt Folkhälsomyndigheten. En enkät som Nytt i Flempan har gjort visar att flera studenter upplever stress eller prestationsångest som är kopplat till sina studier.
1 Pluggar man heltid – försök undvik extra jobb!
2 Värna om de basala behoven!
3 Försök ha någon form av regelbunden fysisk aktivitet!
4 Finn en balans i tillvaron!
5 Ha inte för höga krav på dig själv! Källa: Studenthälsan

Fyrtio studenter från campusområdet i Flemingsberg fick svara på några frågor gällande stress och psykisk ohälsa. Majoriteten av de som deltog var i åldern 18–30 år. På frågan, tycker du att dina studier påverkar dig psykiskt? hade trettiotvå stycken svarat ja. När studenterna fick motivera på vilket sätt studierna påverkar dem, såg några svar ut så här:

“Självklart påverkas jag av studierna då det oftast är något som behöver göras (uppgift, tenta etc) och detta kan ibland lite stressigt att förhålla till övriga livet.”

“Prestationsångest. Rädd att göra fel, inte hinna med deadlines och känna sig otillräcklig.”

“För mycket stress och höga krav skapar dåligt mående.”

“Deadlines och presentationer gör mig särskilt stressad. Tror jag har prestationsångest.”

Elyas Kerri, läser Religionsvetenskap C på Södertörns högskola. Han berättar om varför han tror att studenter drabbas av stress eller psykisk ohälsa.

– När man pluggar på heltid handlar allt tillslut om ens plugg. Det enda man tänker på om dagarna är plugget. Det spelar ingen roll om du gör klart allt i tid, för nästa dag kommer en ny uppgift. Då är det inte heller konstigt att folk mår dåligt och känner sig stressade konstant, säger Elyas.

Kurator Ann-Louise Ebérus. Foto: Jack Forsgren

Ann-Louise Ebérus, kurator på Södertörns högskola sedan sju år tillbaka, menar att oroskänslor och ängslan är vanligt bland studenter. Hon berättar att många av dem som hon träffar oftast har skolrelaterade bekymmer som till exempel prestationsångest.

– Man brukar prata om just ”ung vuxen ålder”, att det är väl någonstans mellan 18 och 25 då man har en hel del existentiella funderingar kring livet. Frågor som vem är jag? Vad förväntas av mig? Hur vill jag leva mitt liv? och så vidare, säger Ann-Louise.

Studenthälsan på Södertörns högskola samarbetar med Studenthälsan vid KI och arbetar för att stärka studenters fysiska samt psykosociala hälsa under hela skoltiden.

 Hur arbetar ni på studenthälsan för att motverka psykisk ohälsa bland studenter?

– Vi jobbar dels med individuella kontakter men vi har också gruppverksamheter när det exempelvis gäller stresshantering eller talängslan. Vi går även ut på en del program och presenterar oss. Ibland blir vi även kallade från vissa program att komma och prata med studenterna. Jag håller själv i en föreläsningsserie och ett av de passen handlar om stress. Det finns en hel del tillvägagångssätt, säger Ann-Louise.