De praktiska utbildningarna ska ge jobb i framtiden. Foto: Beata Holmgren

De praktiska utbildningarna ska ge jobb i framtiden. Foto: Beata Holmgren

Praktiskt med yrkesskola?

I förra veckan gick Alliansen ut med ett förslag på förändringar av gymnasieformen. Det nya förslaget innebär en ny typ av gymnasielinje där eleverna under två år fokuserar på enbart praktiska och yrkesrelaterade studier.

"Det ska bli lättare för elever som fått underkänt i grundskolan att hitta en väg in i yrkeslivet."
Så löd grundambitionen under den presskonferens som Alliansen höll i veckan. Med förslaget om en ny yrkeslinje tror Alliansen att man kan öppna upp nya möjligheter för de som saknar behörighet till gymnasiet. Genom att näst intill helt slopa de akademiska inslagen i utbildningen, ska den tvååriga yrkesskolan fungera som en trygghet och alternativ väg mot arbetslivet.

Enligt statistik framtagen av Skolverket under 2017 var det 17,5% av de som gick ut nian som saknade behörighet till gymnasiet. Av de som lyckades ta sig in på en gymnasieutbildning var det 35% som antingen hoppade av eller gick ut det valda programmet utan fullständiga betyg. 

Kortare utbildning med praktiskt fokus
Det som skiljer reformförslaget från de redan existerande yrkesutbildningarna är längden på utbildningen och kravet på akademiska färdigheter. Alliansen vill att man som ung i den nära framtiden ska kunna gå ut gymnasiet redan efter två år, med papper på att man är godkänd i de yrkespraktiska ämnena. Tack vare de rkeskunskaper man fått, ska man sedan kunna hitta direkt in en specifik bransch i arbetslivet.

– Alla ungdomar vill inte bli akademiker, alla ungdomar har inte förmågan att bli akademiker och samhället fungerar inte om alla blir akademiker, menar Jan Björklund (L).
Under presskonferensen anser Annie Lööf (C) att det är företagen som skapar jobben och därför behöver de vara en aktiv part när utbildningarna utformas:

– Arbetsgivarna behövs i ett nära samarbete med unga som går yrkesutbildningarna, för att utveckla rätt kompetenser där jobben finns.

Huddinges ordförande ger tummen upp
Christina Eklund, Ordförande för gymnasienämnden i Huddinge Kommunfullmäktige, berättar att hon är positivt inställd till reformen:

– Det är en trefald som växer fram. Tidigare har vi haft gymnasieförberedande kurser man kan välja för att skaffa sig behörighet till själva gymnasiet, så kallade introduktionsprogram. Utöver detta har det också gått att välja just yrkeshögskolor efter gymnasiet, som fokuserar på mer direkt yrkesinriktade sätt att utbilda. Men med det här förslaget får de som saknar motivationen efter svåra år också en chans.

Hon berättar att förslaget presenterades kort efter allianspolitikernas besök på Sjödalsgymnasiet i förra veckan, vilket innebär att de knappt hunnit diskutera tillsammans inom kommunen. Men Christina Eklund själv ser ljust på utvecklingen det kan medföra.

- Jag oroar mig mycket kring ungdomar som fastnar för länge i ett mellanläge. Det är inte alltid lätt att hoppa på ännu ett år innan gymnasiet när kompisarna är klara med sin del och får gå vidare. Därför är detta ett strålande initiativ, som en genväg direkt ut i yrkeslivet.