Vårby gårds kyrka, en av Svenska kyrkans fyra församlingar i Huddinge. Foto: Wendela Thiman

Starka relationer kan rädda kyrkan

Medlemsantalet i svenska kyrkan i Huddinge har minskat. Prioritera bemötande och underlätta processen att bli präst är några initiativ som ska göra kyrkan relevant.

Det är ingen hemlighet att Svenska kyrkan har många medlemmar. I Huddinges fyra församlingar finns omkring 50 000 medlemmar, det motsvarar nästan hälften av kommunens befolkning. Även om långt ifrån alla av dem är aktiva i kyrkans aktiviteter bidrar de till att kyrkans verksamhet kan fortgå.

 

De som döps inom kyrkan blir automatiskt medlemmar och måste själva gå ur om de inte längre vill vara en del av kyrkan. Debatten om det borde bli enklare att gå ur kyrkan har pågått länge. I dag är medlemskostnaden den största intäkten för kyrkan.

 

Mellan 2016 och 2017 förlorade Huddinge 592 personer från Svenska kyrkan, en förändring på 1.17%. Det är inte bara Huddinge som tappar medlemmar. På SVT:s hemsida (2018-02-12) uppgav Västerås stift att Svenska kyrkan som helhet beräknas förlora över en miljon medlemmar under en tioårsperiod. Det skulle innebära kraftigt minskade intäkter.

 

Förutom medlemsavgift tjänar kyrkan pengar på de fastigheter som de äger och begravningsavgifter. Meningen är dock inte att det ska göra kyrkan ekonomiskt oberoende.

— Kyrkan ska vara öppen och till för alla, säger Kristina Hjern, präst på Vårby gårds kyrka.

 

Prioritera bemötande

Kristina Hjern som har erfarenhet att jobba för kyrkan i innerstan tycker att församlingarna i Huddinge använder de ekonomiska medlen på ett bättre sätt.

— I Stockholm läggs pengarna på dyra körer och hyra in stora artister, säger Kristina Hjern.

Information och kommunikation genom affischering och reklam är något annat hon inte är positiv till. Istället tycker hon att kyrkan bör prioritera bemötande och bygga relation. Med det menar hon att bemöta de nya personer som söker sig till kyrkan med värme och engagemang så att de har viljan att komma tillbaka. I kyrkornas verksamhetsuppföljning för 2016 skrev församlingarna i Huddinge att målen bland annat var att utveckla relationer med medlemmar, utveckla arbetet för konfirmationen och fördjupa det teologiska samtalet.

 

Lång process att bli präst

Det råder en präst- och diakonbrist i Svenska kyrkan. 2017 rapporterade SVT (2017-21-05) att pensionerade präster togs där de saknades personal. Sedan 2007 har 1055 nya präster blivit prästvigda. Problemet hittas även i Huddinge. Kristina Hjern berättar att hon blivit tvungen att ta på sig fler arbetsuppgifter efter att en arbetskollega sjukskrivit sig och kyrkan inte haft möjligheten att skaffa en vikarie.

 

 Allt färre söker sig till yrket och processen att bli präst är lång. Kristina Hjern upplevde den som komplicerad och att den kan effektiviseras. I dagsläget räcker det inte bara att erhålla en magisterexamen i teologi eller religionsvetenskap.Personliga rekommendationer  behövs också och att man antagits som prästkandidat i ett stift. Därefter behöver man studera ett år vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Även om processen är lång tycker Stina Svan att innehållet i  utbildningen är bra och ger legitimitet.

— Den får mig att känna mig utvald de dagar jag tvekar på min roll, säger hon.

 

Hopp om framtiden

De flesta som går till kyrkan i dag är enligt prästerna Stina Svan och Kristina Hjern äldre och barnfamiljer. Förhoppningen är att barnen ska ta med sig sin tro när de blir äldre, det skulle innebära en föryngring inom församlingarna. 

 

 Framtiden för kyrkan är tuff, medger Kristina Hjern. Hoppet är dock att fler drar sig till kyrkan i Huddinge i takt med befolkningsökningen.

— Det är en spännande utmaning att försöka locka fler medlemmar nu när invånarna blir allt fler, säger Stina Svan.