Bildkarta som underlättar barnens kommunikation.

Såhär kan en bildkarta se ut som underlättar kommunikationen. Foto:Hedvig Spångmark

Barn får hjälp med kommunikation

Av Hedvig Spångmark
Stövlar står staplade i hallen. Barnens blöta kläder hänger i torkskåpet. På väggen hänger just nu bilder på mjölk, yoghurt och banan. Det är snart dags för mellanmål.
Teckenspråk har en annorlunda ordföljd och grammatik, till skillnad mot talad svenska. Man kommunicerar inte bara via händerna utan även via ansiktsmimik och kroppsspråk. Alla länder har olika teckenspråk. I Sverige använder man svenskt teckenspråk. Teckenspråk finns inte i skrift. Teckenkommunikation används för personer som har en hörselnedsättning eller på annat sätt inte använder det talade språket. Det kan också användas för att förstärka det talade språket.
Cochleaimplantat är ett hörhjälpmedel, en elektrisk stimulering av hörselnerven. I vis mån kan detta hjälpmedel göra det möjligt att uppfatta ljud och utveckla sitt språk. Det opereras in och fungerar bäst om man gör det tidigt i livet.
Källa: Hörselboken och Sveriges dövas riksförbund.

Vårängens förskola tar emot barn med språkstörning. Det är en fristående förskola som ligger i Flemingsberg. Annette Lassus är förskolechef och hon och hennes personal jobbar för att förbättra barnens kommunikationsförmåga.

– I praktiken använder vi mycket bildstöd, allt för att hjälpa barnen så mycket som möjligt säger Annette Lassus.

Pyssel på gång. Foto: Hedvig Spångmark.

Vårängen har i snitt cirka 80 barn på förskolan. Där är barnen indelade i olika avdelningar, beroende på hörselnedsättning och språksvårigheter. Barngrupperna är mindre än i andra förskolor och förutom den pedagogiska verksamheten jobbar även logopeder på plats. Förskolan får remisser från logopeder och föräldrar kan också på egen hand söka sig dit. Men det är upp till kommunen om barnet får plats på förskolan.

– Det blir svårt för dem som bor i Skogås och vill ha sitt barn här. Vi är ensamma på södra sidan med att bedriva denna typ av verksamhet, säger Annette Lassus.

Personalen har kunskap inom teckenkommunikation i olika grad. Men på hörselavdelningen kan all personal teckenspråk.

– Vi har en del syskon till barn på hörselavdelningen. De har placerats här för att utveckla sitt teckenspråk, för att kunna kommunicera med sitt syskon, säger Annette Lassus.

Förskolan Vårängen har två våningar. I trappen har barnen klistrat ord som de tycker är viktiga. På övre plan arbetar förskoleläraren Maria Magnfält. Hon var med när verksamheten startade år 2001.

Trappan upp till övervåningen på Vårängens förskola. Foto: Hedvig Spångmark.

– Allt material som finns i vår verksamhet är till för att stimulera barnen i deras kommunikation och språkutveckling säger Maria Magnfält.

Väggarna på avdelningen Biet, som Maria Magnfält jobbar på är täckta av bilder och tecken. Allt för att barnen lätt ska kunna peka på vad de menar. Bilderna på väggarna är också lätta att ta ner. Så om barngruppen är ute ska man kunna ta med materialet ut.

På Vårängens förskola. Från vänster: Förskoleläraren Maria Magnfält. Förskolechefen Annette Lassus. Foto: Hedvig Spångmark.

För att personalen ska kunna ha en rak kommunikation med vårdnadshavarna använder de sig av en bok. I boken fyller personalen i hur barnets dag har varit och eventuella svårigheter. Föräldrarna får med sig boken vid hämtning och tar med sig boken vid lämning. Har något särskilt hänt under kvällen kan det fyllas i och personalen får ta del av detta dagen efter.

– En ärlig kommunikation är det viktigaste. Det är viktigt för oss pedagoger att vara närvarande och lyhörda, när vi stöttar barnen i deras språkliga utveckling säger Maria Magnfält.

Enligt Sveriges dövas riksförbund föds 70 döva barn varje år. Men många barn får cochleaimplantat som hjälpmedel. Men det finns också andra orsaker till språkstörningar. En språkstörning kan senare bli till dyslexi eller dyskalkyli. Men personalen och logopederna på förskolan gör uppföljningar och ser att barnens kommunikation förbättras.