Flemingsberg. Bild: Kristofer Dittmer

Jätteprojektet Flemingsbergsdalen – skådeplats för klimatomställningen?

Av Kristofer Dittmer
Flemingsbergs omvandling till affärscentrum för södra Stockholmsregionen är ett av landets största stadsbyggnadsprojekt. Det beräknas vara färdigt omkring 2045, samma år som Sverige senast ska vara klimatneutralt. Därför blir staden kanske också en scen för byggbranschens klimatomställning.

Genom ett av Sveriges största stadsbyggnadsprojekt ska Flemingsberg bli södra Stockholms affärscentrum. I Flemingsbergsdalen ska en ny stadsdel med 35 000 arbetsplatser och 5 000 bostäder byggas, enligt det planprogram som Huddinge kommun tagit fram i samarbete med byggföretagen Fabege och WA Fastigheter.

 

Målet är att stadsdelen ska stå klar någon gång mellan 2040 och 2050. Tidpunkten sammanfaller med en annan, större vision:  den om ett klimatneutralt Sverige senast 2045. I dag står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser.

 

Hälften av branschens utsläpp uppstår i byggskedet. Detta förklaras till stor del av de höga utsläpp som produktionen av stål och cement orsakar. Om Sverige ska lyckas med sina klimatambitioner, kommer Flemingsbergsdalen därför också behöva bli mittpunkten för byggbranschens klimatomställning.

 

Höghus i trä

 

Att byggskedet är lika viktigt ur klimathänseende som byggnadens användningsfas, är en insikt som börjar slå igenom i branschen. Ett tecken på detta är den nya trenden att bygga höghus med stommar av trä, ett relativt klimatsmart material.

 

Ett exempel är Sara kulturhus i Skellefteå, som med sina tjugo våningar ska bli ett av världens högsta trähus. Att ”öka byggande i trä” är också ett av målen i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

 

Tove Malmqvist, docent vid KTH, är en av landets främsta experter i hållbart byggande. Hon har forskat om hur valet av byggmaterial påverkar klimatet.

 

– Att bygga flerbostadshus i trä innebär en halvering av de utsläpp som genereras i byggskedet jämfört med hur man bygger i dag, säger Tove Malmqvist.

 

Men oavsett materialval kan utsläppen minskas med 15–20 procent bara genom att använda de klimatmässigt bästa byggmetoderna som finns tillgängliga i dag, enligt Tove Malmqvist. Ett exempel är att de betongplattor som även trähus vilar på, byggs i klimatförbättrad betong.

 

Svårt ställa krav

 

Sofia Gregorsson, biträdande projektledare för Flemingsbergsdalen på Huddinge kommun, säger att lagstiftningen gör det svårt för kommunen att kräva att byggföretagen använder klimatsmarta material och metoder. Kommunen kan exempelvis inte kräva att byggnader görs i trä i stället för stål och betong.

 

– Kommunen kan bestämma att nya byggnader ska vara gjorda i trä av gestaltningsskäl, om hänsyn ska tas till kringliggande kulturmiljöer. Men vi har inte möjlighet att reglera det av andra skäl såsom minskad klimatpåverkan, säger Sofia Gregorsson.

 

Ny lagstiftning

 

Regeringen jobbar dock med att göra det enklare för kommunerna att ställa krav på byggbranschens klimatpåverkan, i enlighet med punkt 48 i januariavtalet. Som ett första steg ska det från 1 januari 2022 bli obligatoriskt med klimatdeklarationer för nya byggnader. Ett lagförslag om detta har tagits fram av Boverket.

 

– Lagförslaget innebär att branschen ska börja räkna på sina klimatutsläpp från byggskedet fram till färdig byggnad, säger Boverkets uppdragsledare Kristina Einarsson.

 

Nästa steg är att ta fram gränsvärden för hur stora utsläpp ett byggprojekt får ge upphov till. Tanken är att dessa gränsvärden ska kopplas till uppgifterna i byggföretagens klimatdeklarationer.

 

– I juni nästa år ska vi lämna en rapport till regeringen om hur arbetet med att införa gränsvärden kan gå vidare och hur hela byggnadens livscykel kan tas i beaktning, säger Kristina Einarsson.

 

Projektet Flemingsbergsdalen kommer att visa om byggbranschen lyckas med klimatomställningen.