Cecilia Bödker Pedersen är verksamhetschef för föreningen Storasyster. Pressbild

Vad händer efter #MeToo?

Av Martina Danielsson
Rekordmånga sexualbrott anmäls och #MeToo har påverkat många delar av världen. I Sverige är det tusentals människor som har berättat att de blivit utsatta, privatpersoner och kända ansikten. Företagen som hjälper utsatta ser en skillnad efter kampanjen men problemet att gå vidare med en anmälan är stort.

#MeToo hjälper utsatta att våga anmäla, men vad händer efter anmälan?

Orden #MeToo har spridits som en viral löpeld över världen och aldrig tidigare har sexuella trakasserier uppmärksammats så mycket som det gör nu.

Den 17 oktober föddes kampanjen #MeToo.
Skådespelerskan Alyssa Milano ville uppmärksamma hur omfattande sexuella trakasserier är mot kvinnor och skrev på twitter att alla som har blivit sexuellt ofredade skulle skriva orden ”Me too” (jag med).
Anledningen till detta var att filmproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera skådespelerskor som tystats ner av filmindustrin.

Hashtagen #MeToo fick genast en viral spridning på sociala medier och i Sverige hade inredaren Lulu Carter ett par dagar innan gått ut med en bild på Instagram med texten ”Timell = TV4´s eget Harvey Weinstein” som hon sedan kompleterade med hashtagen #MeToo när det blev känt.

Föreningen Storasyster
Många av anmälningarna om sexuellt ofredande som kommer in till polisen läggs ner. Cecilia Bödker Pedersen som är verksamhetschef för Föreningen storasyster känner väl igen problemet.
– Det är svårt att få någon dömd. Det står ofta ord mot ord och det är då svårt att gå till åtal, ofta avskrivs fallen och utredningen läggs ner.  

I det flesta fall av sexualbrott är det män som är förövare.
Hos Föreningen Storasyster är cirka 94 procent av de som hör av sig utsatta kvinnor, och 96 procent av förövarna är män. Detta stämmer även överens med officiell statistik från brottsförebygganderådet.
– Manlighetsnormen är en del av problemet. Många män växer upp utan att ha lärt sig om kroppslig integritet och många män tar sig friheter med kvinnors kroppar, säger Cecilia Bödker Pedersen.

Efter #MeToo kampanjen blev det ett ökat tryck hos Föreningen Storasyster och flera har hört av sig för att berätta vad de blivit utsatta för, eller vill hjälpa till.
– #MeToo kampanjen är jätteviktig för att få fler att våga berätta. Den har hjälpt kvinnor som blivit utsatta att faktiskt inse att de har blivit utsatta, och att brottet kan anmälas.
En vanlig fråga vi får är ­­– Har jag blivit våldtagen?
Ett gammalt synsätt som fortfarande finns kvar är att våldtäkt menas med att man går själv på kvällen och en okänd gärningsman hoppar på en och våldtar en. Men sanningen är att de flesta sexuella övergrepp sker i relationer, bland vänner eller inom ens kontaktnät.

Cecilia Bödker Pedersen berättar att de utsatta ofta är i en beroendeställning till förövaren som har makt och väljer att utnyttja situationen. Den utnyttjade vet att det kan få stora konsekvenser för personen i ens närhet om det kommer ut. Övergrepp kan förknippas med skuld och skam som sen kan kopplas till ens personliga integritet. I vissa fall där övergreppen hänt tidigare i ens liv kan kvinnorna välja att inte ta upp problemet då de inte vill riva upp såret.

För att lösa problemen måste man lyfta fram det i ljuset och en del av lösningen tror Cecilia Bödker Pedersen är att män blir upplysta och får ta ansvar för sina handlingar.
– Jag tror att det är en samhällsförändring på gång, som legat och puttra och nu eskalerat efter #MeToo. Fler människor börjar förstå att det faktiskt är ett brott männen begår och de utsatta inser att de blivit utsatta för sexuellt ofredande eller övergrepp. Det är nedslående men häftig att se hur bransch efter bransch går ut och berättar. Jag hoppas det leder till att fler män inser och tar ansvar för sitt beteende, säger hon.

Under 2016 anmäldes 20 300 sexualbrott, varav 6 720 rubricerades som våldtäkt. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 1,7 procent att de utsattes för sexualbrott under 2015, vilket motsvarar cirka 129 000 personer, statistiken finns hos Brottförebygganderådet.
 

 

 

 

Huddinge
Under perioden 1 januari – 3 november 2017 har det kommit in 59 stycken anmälningar om sexuellt ofredande som gått vidare till Södertörns tingsrätt. Södertörn tar hand om anmälningar där händelserna har utspelat sig i Huddinge och gränsande kommuner.

Av de 59 stycken anmälningarna blev 34 av fallen avskrivna, och av de avskrivna fallen var det endast kvinnor som anmält. Bland de åtalade som fick en fällande dom fick en person fängelse för våldtäkt av minderårig men i de flesta fall fick den åtalade betala dagsböter.

 
Anledningen till varför så många av fallen läggs ner är bevisläget. Bevisläget avgör om en åklagare kan väcka åtal och få fällande domar.
För att en person ska kunna straffas för ett brott behövs den objektiva och den subjektiva rekvisiten vara uppfylld.
Den objektiva rekvisiten menas med att gärningsmannens handling ska vara ett brott. Till exempel om man blivit utsatt för blottande så faller det innanför sexuellt ofredande.
– Den objektiva rekvisiten är inte så svår, men den subjektiva rekvisiten är svårare att bevisa. Om det var med uppsåt, alltså har personen begått handlingen med flit, trots att personen som blivit utsatt inte ville det? Ofta när det kommer till våldtäkt sover offret eller är berusad, det är alltså inte alltid under tvång. Då är det svårt att bevisa om den utsatta ville eller inte, eller om ofredaren var medveten om att offret inte ville. Det blir en fråga om ord mot ord, säger polisinspektör Lars Andersson.

Stämmer det att flest män är förövare?
– Ja det stämmer, män är problematiska när det kommer till sexuellt ofredande. Det är omkring 97 procent män som är gärningsmännen när det kommer till sexualbrott, säger Lars Andersson

Till Kvinnofridslinjen hör kvinnor av sig som blivit utsatt för våld och behöver stöd och antalet som kontaktar Kvinnofridslinjen har ökat genom åren.

2015 och 2016 var rekordår med fler än 31 500 mottagna samtal, cirka 86 samtal per dygn.

– Den vecka #MeToo kampanjen slog igenom ökade antalet samtal med ungefär tio procent, från 80-90 samtal varje dygn till 90-100 samtal. Totalt sett i oktober var det fler samtal än någon annan oktobermånad tidigare, berättar Eva Nevelius, pressansvarig kommunikatör för kvinnofridslinjen.

Eva tror att mycket av det som nu sker handlar om att mörkertalet minskar och vi får en annan medvetenhet. Det gör att vi också talar mer om sexuellt våld än tidigare. Men det behöver inte nödvändigtvis innebära att sexuellt våld och sexuella övergrepp är vanligare nu än förut.