Eleverna spelar fotboll på rasten. Foto: Kalle Barrsjö

Dåliga betyg, tecken på segregation

Av Kalle Barrsjö, Andreas Blomqvist
Statistik från Huddinge kommun visar låga betyg på Vårby skola. Vi möter problemet som segregationen har skapat för att ta reda på vem som har ansvaret och vad som görs. Nytt i Flempan granskar Vårby skola.
Segregation är ett annat ord för separation och betyder att någonting separeras från något annat.

Huddinge är en kommun med stora klyftor. Arbetslöshet, kriminalitet, inkomster och skolbetyg varierar brett mellan olika områden i kommunen. På Vårby skola går cirka 300 elever från förskoleklass ända upp till nian. De flesta med invandrarbakgrund. 2017 publicerade kommunen statistik på elevernas skolbetyg, och de visade sig att 45 % av de som går ut nian inte nått kunskapskraven.

 

Elever berättar

Vi tog oss till skolan i Vårby för att ta reda på hur det ser ut. Vi träffar två elever i åttonde klass,  Kristian och Meesam. De förklarar att de trivs bra på skolan och uppnår goda resultat i flera ämnen. Meesam berättar att det är en öppen stämning i klassrummet och att ingen är rädd för att räcka upp handen och svara fel på frågor. Åttondeklassarna tycker oftast att klimatet under lektionerna är bra och de riktar mycket beröm till lärarkåren.

 

— Vissa lär ut bättre, man förstår vad de menar och de släpper dig inte förens du har förstått, men när det är vikarier så blir det kaos, säger Meesam.

 

Vi förklarar för Meesam och Kristian att få niondeklassare uppnår kunskapskraven och frågar vad de tror det beror på. Båda tror att den sköna stämningen gör att eleverna hellre umgås med polarna än att fokusera på lärandet. Men Lina Lundberg, lärare på Vårbyskolan, är av en annan uppfattning.

 

— Jag tror inte det har med att det är bra umgänge att göra, säger Lina lundberg, lärare på Vårbyskolan.

 

Ordförråd och betyg

Hon berättar att barnens språkförutsättningar är den största och avgörande anledningen till de låga betygen. Eleverna på Vårbyskolan har inte i närheten samma ordförråd som till exempel ett barn som växt upp i Stuvsta, där majoriteten av barnen har svensk bakgrund. För att eleverna på Vårbyskolan ska lyckas bättre tycker Lina att de bör umgås mer med andra svenska barn. Ordförråd byggs upp under tid och måste underhållas i vardagen.

 

— När de kommer hem så är det inte svensk tv utan turkisk, svenskan får de bara i skolan, säger Lina.

 

Men barnen är motiverade och vill lära sig. Skolan bistår med bland annat bildstöd för att de med minst språkkunskaper ska kunna följa med på lektionerna. Bildstöd innebär att man visar en symbol för den aktivitet man ska påbörja, en bild på en bok innebär till exempel att eleverna ska börja läsa.

 

— De som behöver hjälpen har jättemycket nytta av den, säger Lina.

 

Miljö och språkbruk

De elever som behöver extra stöd i skolan får också hjälp av specialpedagoger. Rüsü som jobbar mer med nyanlända på skolan, har funderat på samma sak som Lina. Han menar också att barnens språkmiljö påverkar deras studieresultat. Om de pratar mycket svenska i vardagen, om deras miljö innehåller svenska, får de ett bättre ordförråd och enklare i skolan. Rüsüs son går på en skola i saltsjöbaden och umgås vardagligen med svenska barn.

 

— Min son har högsta gradig svenska, säger specialpedagogen Rüsü

 

Sambandet mellan miljö och språkbruk är avgörande enligt Rüsü. Det är anledningen till varför hans son pratar svenska mycket bättre än han själv.

 

— Han får inte svenskan ifrån mig, hemma pratar vi inte svenska men han har lärt sig det av sina svenska kompisar, säger Rüsü.

 

Rüsü pekar på ett gäng barn som spelar fotboll på rasten.
Han menar att hans egen son lärt sig svenska språket av sina kompisar med svensk bakgrund. Detta är en tillgång som de flesta eleverna på Vårby skola inte har.

 

— Kolla här, här går inga svenska barn, säger Rüsü.

 

Vad säger kommunen?

Men trots att både Lina och Rüsü känner till problemen och jobbar för att göra det bättre för eleverna, tror de att någonting måste hända på högre nivå. Så vi pratade även med verksamhetschefen för grundskolan i Huddinge kommun, Peter Morfeldt.

När vi pratar med Peter blir det än mer klart att segregationen är ett problem som det inte finns någon enkel lösning på. Kommunens största redskap är ett statligt bidrag som ges till de skolor som är mest utsatta, Vårbyskolan är en utav dom. Bidraget ger kommunen extra resurser så de kan anställa fler lärare och specialpedagoger, för att underlätta för eleverna och främja allas rätt till lika förutsättningar.
Peter pratar vidare om en delar-kultur som råder mellan kommunens skolor. De som lyckats bättre delar med sig av erfarenheter och kunskap till andra skolor. Ett exempel är Visättraskolan i Huddinge.

— Titta på dom, jag tycker de har lyckats bra, säger Peter.

Kommunen tycker att de jobbar aktivt för att åtgärda problemet på Vårby skola, och Peter hoppas att skolan snart skall få ta del av det statliga bidraget för utsatta skolor. Förhoppningar finns hos elever och lärare.

— Jag har drömmar, kanske Östra Gymnasiet, säger Meesam.

— Jag vill bli programmerare, säger Kristian.