Kvinna sittandes på parkbänk

Gertie Lux på Flemingsbergs Campus Foto:Tove Lindell

Minns någon Folkets hus?

Av Tove Lindell
En tidig morgon i april gick jag och min redaktion runt i Huddinge centrum för att höra vad läsarna vill se mer av i tidningen. På en smått avskild bänk satt en dam och som svarade på min fråga med en mycket ledsam röst –Folkets hus är något jag saknar.

Folkets hus förening i Huddinge stängde sina portar för gott den 31 december 2015. Enligt Gertie Lux, före detta ordförande i Folkets hus-föreningen hade de blivit erbjudna ett riktigt skambud av kommunen när det gamla kontraktet hade löpt ut. Ett kontrakt där föreningen skulle hålla sin verksamhet öppen 3396 arbetstimmar per år utan kompensation samt betala tillbaka drygt 270 000 kronor i retroaktiv hyra för en 10 års period.

Idag är det den kommersiella aktören Folkes skafferi AB som hyr Folkets hus gamla lokaler av fastighetsförvaltningen Huge Bostäder AB. Så hur har Huddinge egentligen påverkats och finns det ens ett behov att ha ett Folkets hus idag? Jag träffar därför Gertie Lux på ett café vid Sjödalstorget där vi över varsin kopp bryggkaffe börjar diskutera betydelsen av ett Folkets hus.

– Men Folkets hus grundar sig från början i arbetarrörelsen och som i sin tur blev en form av kulturrörelse. Att folk skulle kunna få roa sig gratis och möta folk som det kanske inte skulle ha gjort i sin vardagliga kontext. Behovet av ett folketshus, en mötesplats, är därför större än någonsin. Jag tänker att i ett allt mer segregerat samhälle med allt större socioekonomiska skillnader behöver man något som för oss samman, kulturen.

För var ska folk mötas om det inte finns ett Folketshus? Huset är exempelvis en ungdomsgård i Huddinge som har en skapande verksamhet såväl som replokaler och café, men med målgruppen ungdomar. Huddinge bibliotek är även det en mötesplats men är inte en plats för diskussion och livliga meningsutbyten. Det borde därför finnas en plattform som Folkets hus där folk med olika kulturer och åldrar kan mötas och dela med sig av erfarenheter enligt Gertie Lux.

– Innan Folkets hus la ned så hade vi påbörjat ett samarbete med Huset som ett sätt att engagera unga. Vi hade även en barnpoesifestival som pågick i 8 år där vi fick in runt 600 dikter varje år. Folketshus arbetade då ihop med Biblioteket i Huddinge där barnen fick framföra sina dikter. Vi blev en knytpunkt och det var fantastiskt att se hur barnen fann sin identitet och styrka i projektet.