Pojkars betyg sämre än flickors – så vill Mörtviksskolan skapa förändring

Pojkar i sjätte klass i Huddinge presterar sämre i skolan än flickor i samma årkurs visar statistik från Skolverket. – Det är superviktigt att inte hamna i att eleverna ska göra någonting åt detta utan att vi ska det, säger Alexandra Zois, rektor på Mörtviksskolan.

I oktober släppte Skolverket ny statistik om terminsbetygen i årskurs 6 för vårterminen 2019. Statistiken visar bland annat att andelen sjätteklassare i Huddinge som fått godkänt i samtliga ämnen har sjunkit från sjuttionio till sjuttiosju procent. Dessutom kan man i statistiken avläsa att Huddinges pojkar presterar betydligt sämre än Huddinges flickor.

På Mörtviksskolan i Huddinge var det i våras nära hundra procent av flickorna som fick godkänt i samtliga ämnen, medan sextiosju procent av pojkarna nådde samma resultat. Skolans rektor Alexandra Zois berättar att de försöker öka medvetenheten för att minska glappet mellan könen.

– Vi har kommit väldigt långt genom att uppmärksamma att det här finns och det hänger på oss lärare och vuxna på skolan och inte eleverna. Det är superviktigt att inte hamna i att eleverna ska göra någonting åt detta utan att vi ska det.

Finns många orsaker

Att pojkar generellt har sämre betyg än flickor är ett fenomen som återfinns i hela landet. Något som dock sticker ut i Mörtviksskolans resultat är att pojkarna överträffar flickorna i ett specifikt ämne: engelska. Alexandra Zois förklarar att i samtal med eleverna framgår att pojkar i högre utsträckning utsätts för det engelska språket utanför skolan.

Inga Wernersson är professor på Högskolan Väst och forskar inom genus och jämställdhet i skolan. Hon bekräftar att det inte är ovanligt att just pojkar presterar extra bra inom ett specifikt ämne och hänvisar detta till sociala normer. Flickor lär sig oftare att motiveras av en pliktkänsla och att anstränga sig även om de inte är intresserade av ämnet. För pojkar finns det istället studier som visar att de tenderar att specialisera sig i större utsträckning, säger hon.

– De blir jättebra på någonting men är kanske ganska usla på andra saker. Det kan man hänföra till sociala genusförordningar.

Inga Wernersson förklarar att det finns en mängd orsaker som ligger bakom skillnaden mellan pojkars och flickors prestationer i skolan, och att de ofta hänger samman på olika sätt. En sådan orsak är klasstillhörighet.

– Bland de som har föräldrar med högskoleutbildning är skillnaden mellan könen relativt liten. Men tittar du på t.ex. nyanlända eller på grupper där föräldrarna inte har gymnasieutbildning så är skillnaderna större, förklarar Wernersson.

Medvetenhet viktigt för förändring

För att komma till rätta med problemet menar Wernersson att man bör lägga mindre fokus på de olika grupperna och mer fokus på individen när man undervisar. Hon menar att det finns risker med att ställa pojkar och flickor emot varandra i skolan, samtidigt som man inte ska tappa det översiktliga perspektivet.

– Det är viktigt att vara medveten om genusordning och de mekanismer som påverkar pojkar och flickor på olika sätt men att man ändå utgår från enskilda elever. Vad behöver den här ungen för stöd och hjälp? Där avgör man vad man ska göra. Jag tror att det är den enda framkomliga vägen. 

Rektor Alexandra Zois på Mörtviksskolan berättar att de jobbar väldigt mycket med värdegrunden och att medvetandegöra normer och hoppas att det ska få verkan framöver. Hon menar att man måste arbeta likvärdigt med denna fråga i hela Sverige för att se resultat och våga ifrågasätta normer och arbetssätt.

– Ett genomtänkt pedagogiskt upplägg med fokus på målgruppen är avgörande. Men det gäller att alla skolor jobbar lika systematiskt med frågan, med jämlikhet och alla de bitarna.