I Huddinge finns stöd för hela familjen. Bild: Agnes Siverman

I Huddinge finns stöd för hela familjen

Gruppverksamheter som arbetar med psykisk ohälsa, beroendeproblem och separationer finns i hela landet. Huddinge har däremot ett eget föräldraprogram, Fridlyst. Drabbas en förälder av psykisk ohälsa drabbas hela familjen, därför vill Fridlyst att hela familjen deltar.

Tomas Lindblom och Karin Calmerskog arbetar som kuratorer på gruppverksamheten Fridlyst i Huddinge. Hit kan man söka hjälp om man har det jobbigt hemma av olika orsaker. Om man har en förälder som lever med psykisk ohälsa, har beroendeproblem eller där familjen går igenom en separation. De har stödgrupper för både barn och vuxna. Parallellt med stödgrupperna erbjuds även enskilda samtal.

– Det vanligaste är att det bara finns grupper för barnen. Men vi vill även att föräldrarna är med i processen, säger Karin Calmerskog.

 

 

Utanför gruppverksamheten Fridlyst. Bild: Agnes Siverman

 

 

När en förälder drabbas av psykisk ohälsa eller liknande så drabbar det hela familjen, därför vill de på Fridlyst att både föräldrar och barn tar del av stödgrupperna. 

– Vårt största fokus ligger såklart på barnen. Men för att vi ska kunna hjälpa till och stötta barnen är det viktigt att även föräldrarna är delaktiga i processen, då föräldrarna ofta är de viktigaste i ett barns liv, säger Karin Calmerskog.

Det finns två olika grupper, en för barn och en för vuxna.

 

Grupprum för barnen. Bild: Agnes Siverman

 

 

 

 

Att växa upp i en familj där föräldrarna dricker för mycket alkohol eller tar andra droger kan skapa en känsla av otrygghet. Barnen känner sig ofta ensamma och tror inte att någon annan kan förstå. Men Fridlyst vill visa att ingen är ensam, därför placeras barnen i grupper tillsammans med andra barn i liknande situation som de själva. Under 2018 var 64 000 barn i Sverige med om en separation.

– De flesta barnen som vi möter här känner sig väldigt ensamma, säger Karin Calmerskog.

 

Grupperna brukar bestå av åtta till tolv barn och vuxna i separata grupper som träffas under nio till tolv veckor. 

– Vi kör teori, praktik och lek. Varje lek som vi gör har en bearbetande funktion utifrån temat, säger Tomas Lindblom.

 

Bild: Agnes Siverman

 

 

 

Ett problem för gruppverksamheten är att visa att de finns. Just nu åker de runt till olika skolor och presenterar sig, förklarar vad de gör och pratar med skolsköterskor och kuratorer. 

– Det finns en läkande kraft i att få träffa andra med liknande erfarenheter, säger Karin Calmerskog.