Erika Pettersson, kriminolog, och Jonas Lindberg, säkerhetssamordnare, på Stiftelsen Tryggare Sverige. Bild: Sonja Behrens

Med forskning som grund i kampen mot brottslighet

Innovationer som utgår från forskning, konst mot klotter och en trygghetsvandring. I tisdags hade Skogås Centrum besök av olika aktörer som kämpar för ökad säkerhet och trivsel i det offentliga rummet.

På plats för att träffa Skogåsbor fanns Stiftelsen Tryggare Sverige, en organisation som jobbar med att göra stadskärnor tryggare och mer trivsamma genom att få bort vardagsbrott som skadegörelse och drogförsäljning. De ger förslag till åtgärder, driver opinion och erbjuder kommuner hjälp att utveckla sin verksamhet. Allt med stöd av forskning och erfarenhet från andra länder.

 

– Vi kallar oss prakademiker, vi är ute i verkligheten samtidigt som vi försöker landa i att det ska finnas evidensbaserad forskning bakom åtgärder, sa Jonas Lindberg, som jobbar som säkerhetssamordnare på Stiftelsen Tryggare Sverige.

 

Hans kollega Erika Pettersson, som är kriminolog, berättade:

 

– Man brukar säga att det finns tre orsaker till brottslighet: en motiverad gärningsperson, ett tillgängligt objekt och avsaknad av social kontroll, sa Erika Pettersson.

 

Tillgängligt objekt kan vara ett föremål som stjäls eller förstörs. Den sociala kontrollen är samhällets företrädare i form av poliser, ordningsvakter och skolans personal.

 

– I Sverige är vi bra på att fokusera på att få gärningspersoner att bli färre. Nu måste vi också bli bättre på de andra två orsakerna, sa Erika Pettersson.

 

Snälla toaletter

Till exempel kan man ta bort skrymslen som inbjuder till vandalisering och drogförsäljning. Jonas Lindberg berättade om ett projekt i Tyskland som kallas ”Nette Toilette”, snäll toalett. Eftersom offentliga toaletter ofta blir otrygga platser kan restauranger få pengar från kommunen för att upplåta sina toaletter gratis till alla. De snälla toaletterna kostar betydligt mindre än offentliga toaletter.

 

Ett av organisationens huvudfokus är att involvera de lokala näringsidkarna.

– Det är ju ofta vid affärscentrum som brott begås. Därför borde det vara självklart att de får vara med i det brottförebyggande arbetet, men det sker väldigt sällan. Kommunerna måste bli bättre på att involvera dem, sa Jonas Lindberg.

 

Enligt Stiftelsen Tryggare Sverige är dock den viktigaste aktören platsens alla användare, allmänheten. Det är de som gör att en plats känns trygg och levande. Och det gäller även de som ofta anses oönskade, som hemlösa och missbrukare.

 

Konst kan förebygga klotter

På tisdagens arrangemang i Skogås Centrum var också Huge Bostäder på plats. Boendeutvecklare Trond Hannerstig och distriktschef Mikael Goliats berättade om konstprojektet ”Sätt ditt spår i Skogås” som exempel på hur lokalt förankrat engagemang kan göra att en plats upplevs tryggare. På väggen längs gången mellan centrum och pendeltågsstationen sitter kakelplattor med motiv som är skapade av barn och ungdomar i Skogås. Konstnären Eva Larsson och arkitekten Haidar Hatem ligger bakom projektet.

 

– Det här invigdes på skolavslutningen i somras och sedan dess är det inte någon som har klottrat här, sa Mikael Goliats.

 

Mikael Goliats, Åsa Molin och Trond Hannerstig från Huge Bostäder framför konstprojektet "Sätt ditt spår i Skogås". Bild: Sonja Behrens

 

Trygghetspromenad

Klockan sex kunde alla som ville följa med på trygghetspromenad. Skogåsborna som följde med pekade ut trasiga föremål och platser som upplevs som otrygga, samtidigt som de kunde prata med kommunens säkerhetssamordnare Catarina Klockerud, en representant från Grannsamverkan, två lokalpoliser och en brandman.

 

Trygghetsvandring i Skogås. Bild: Sonja Behrens

Läs också: