Fotbollseleverna har träning. Foto: Mikael Gavelius

Behöver fem nya
planer för träningstider

Huddinge kommun har för få fotbollsplaner i relation till antalet fotbollsspelare. Ändå vill kommunen inte bygga några nya planer, utan satsar pengar på fyra nya inomhushallar istället.

Stockholms stad har länge haft för få fotbollsplaner. Och problemet kvarstår. Huddinge ligger på topp tre i listan över kommunerna med allra störst underskott, tätt efter Nacka och Botkyrka, enligt den beräkning som Stockholms Fotbollsförbund, StFF, har gjort.

Huddinge kommun planerar att bygga om området Loviseberg från industrier till bostäder. I förslaget för hur det nya bostadsområdet ska utformas finns en utomhusanläggning med, men utöver den finns det inga ytterligare tankar på nya fotbollsplaner i kommunen.

– Det är mycket vaga planer vad gäller utomhusanläggningar, säger Vibeke Bildt, ordförande i Huddinge kommuns kultur och fritidsnämnd.

Fyra nya inomhushallar

För att uppfylla de rekommendationer StFF har satt upp behöver Huddinge kommun bygga fem helt nya fotbollsplaner. Men istället för att gynna fotbollen och andra utomhussporter satsar Huddinge på inomhushallar.

– Vi har en vision att bygga 18.500 nya bostäder innan år 2040. I samband med varje nytt bostadsområde måste man bygga både skolor och idrottshallar, säger Vibeke Bildt.

Huddinge kommun har färdiga planer för fyra nya idrottsanläggningar för inomhusidrott. Den nya idrottshallen vid Kvarnbergsskolan som redan står klar, Fleminghallen och Stuvstahallen som båda invigs till hösten och Glömstahallen som har beräknad byggstart under hösten.

Nya anläggningar måste vara tillgängliga

– De anläggningar som byggs i närheten av skolor är öppna för allmänheten på kvällstid och helger, berättar Vibeke Bildt.

Att hallarna är öppna under kvällar och helger är bra ur ett folkhälsoperspektiv, även om en hall som kräver nyckel är mindre åtkomlig än en fotbollsplan. För att främja spontanidrott bland kommunens invånare måste de nya anläggningar som byggs vara tillgängliga för allmänheten.

– Man behöver titta på var idrottsanläggningarna ska byggas och vilka som kan använda dem. Man vill att de ska byggas där det finns flest personer som behöver dem, säger Johan Faskunger, expert på fysisk aktivitet och hälsokommunikation.