En stolt Ylva Schöldberg. Foto: Fahir Pepelar

Anpassad skidlektion:
"Vi är väldigt flexibla"

Av Fahir Pepelar
Folkhälsa, livsglädje och äventyr - det är vad den ideella föreningen Friluftsfrämjandet arbetar för. I den föreningen ingår även en skidskola för funktionsvarierade.
• Sit-Ski: är man rullstolsbunden och har starka armar kan man börja med set-ski.
• Ski-Cart: har man en begränsad rörelseförmåga i armarna/arm och en sämre balans kan man börja med en ski-cart. Man sitter tryggt och kan styra själv.
• Bi-Ski: kan man själv inte medverka i åkningen kan man välja bi-ski. Den ger dig en fin skidåkarkänsla.

Friluftsfrämjandet är en stor organisation med flera olika lokalavdelningar. När man ansöker om medlemskap blir man medlem nära där man bor. Lokalavdelningarna erbjuder olika äventyr över hela Sverige.

 

Vad finns det för alternativ?

Handikappskidåkningen har funnits sedan 1999 och finns på två ställen i Stockholm; Flottsbro och Hammarbybacken. Ylva Schöldberg ansvarar för ungdom, kajak, utbildning för ledare och funktionell skidåkning. Hon förklarar vilka typer av utrustning som finns och hur de anpassas efter de olika funktionsnedsättningarna.

– I Flottsbro har vi all utrustning som behövs. Vi har sit-ski, ski-cart och bi-ski. För att veta vem som behöver vilken utrustning kollar vi vilken del av kroppen som är starkast. Är personen stark i överkroppen och har bra balans får hen lära sig att använda en sit-ski, säger Schöldberg.

 

När finns det tillfälle?

Skidskolan pågår under vintersäsongen och man får sex timmar per säsong under fyra till fem olika tillfällen. Vanligtvis tar en lektion cirka en timme, men de anpassas individuellt.

– Vi är väldigt flexibla. Ibland kan elever sitta i fem minuter och ibland i en och en halvtimme. Sitter man stilla i en bi-ski länge blir man självklart kall.

Tidigare var kravet att både utövare och assistent behövde körkort för att få använda redskapen som finns, något som nu har ändrats. Schöldberg menar dock att det inte innebär att man vet hur man ska hantera en bi-ski eller en ski-cart.

 

Vad går pengarna till?

För att få delta i skidskolan måste man vara medlem hos Friluftsfrämjandet. Trots att man är medlem hos dem är det inte gratis att delta i skidskolan. Men Schöldberg menar att intäkterna går till rätt ändamål.

– Pengarna som kommer från medlemskap hamnar hos lokalavdelningen som sedan använder pengar till ledarvård eller utbildning. Ledare får alltså ingen lön.

 

Ett arbete för folkhälsan

Föreningen arbetar för folkhälsan och att de har ett landstingsstöd. Det finns alltså inte någon budget för att kunna annonsera föreningsverksamheten. Men Svenskt Friluftsliv får pengar från regeringen och delar ut till sina medlemsorganisationer, bland annat Friluftsfrämjandet. De ansöker också om stöd från olika fonder, där man måste uppfylla vissa krav för att få stödet

– Olika fonder ställer olika krav, till exempel att pengarna går till ny utrustning eller betalar för ledarnas utbildning. 2017 sökte jag om bidrag från Kronprinsessan Victorias fond, Jerringfonden och Norrbacka Eugenia.

 

Svår fördelning

Föreningen lär ut på ett helt annat sätt än vad vanliga skidskolor gör. Vanligtvis brukar det finnas en ledare med en grupp av elever, medan på handikappskidskolan har man en ledare och en elev. Detta skapar ett problem menar Schöldberg.

– Vi har 92 000 medlemmar, men vi har inte lika många ledare. Ju fler medlemmar vi har desto fler ledare behöver vi. Medlemmar som inte har något att göra kommer att lämna oss annars.

Sedan 1892 har de haft samma vision; att verka för folkhälsan. Hos Friluftsfrämjandet har man inga prestationskrav.

– Vi vill ge livsglädje och att man har det trevligt. Många vill ju också komma bort från bullret och där finns vi och erbjuder dem utomhusaktiviteter, säger Schöldberg.