Corona har skyndat på fritidsgårdarnas digitalisering

Jordanos Kiflemariam är enhetschef för fem fritidsgårdar i Huddinge. Hon berättar att de gör allt de kan för att hålla igång fritidsgårdarna, trots pandemin. Att också kunna ha en fritidsgård digitalt är något som länge har varit i tankarna ute i verksamheten. När corona kom drog digitaliseringen igång tidigare än planerat.
 

– Vi erbjuder ett stort utbud av aktiviteter digitalt såsom yoga, samtal, musik, håller på med sketcher, e-sport med mera, säger Kiflemariam.

När corona avtar framöver satsar verksamheten på att fortsätta med digitala aktiviteter, samtidigt som de har kvar sina fysiska fritidsgårdar.
 

Även om alla fysiska fritidsgårdar fortfarande är öppna så behöver de anpassa sig efter restriktionerna och kan inte ta emot för många ungdomar.

– Vi jobbar också väldigt mycket med olika sociala plattformar, speciellt Instagram. Vi har ett Instagram-konto för varje fritidsgård som vi uppdaterar flitigt, säger Kiflemariam.
 

Pingisdags på Torpa, Segeltorp. Foto: Torpaungdom Instagram

Arbete för en mer jämlik miljö

– Viktigt att veta är att fritidsgårdarna inte bara är ett allmänt häng, utan vi arbetar med strukturerade aktiviteter och fokuserar på en jämn könsfördelning. På många av mina gårdar är hälften tjejer och icke-binära, menar Kiflemariam.

Arbetet med jämlikhet och mångfald är viktig för verksamheten. Att alla ska känna sig lika välkomna oavsett bakgrund, etnicitet och kön. De är i startgroparna för att återigen erbjuda specifik verksamhet för tjejer och icke-binära i Skogås. Kiflemariam är stolt över sina fritidsgårdar. Självklart finns det utvecklingspotential men att fritidsledarna är fantastiska, menar hon.

– Vi ser vilken förändring vi gör när unga som själva gått på vår fritidsgård kommer tillbaka och vill bidra på olika sätt, säger Kiflemariam.

En viktig faktor är att ungdomarna blir sedda och trodda på hos fritidsgårdarna. De ser vuxna förebilder och kan se sig själv i någon annan. Fritidsgårdarna jobbar främst för att ungdomarna ska få en meningsfull fritid och för att stärka deras positiva egenskaper.

I en undersökning i Facebook-gruppen “Vårt eget Huddinge”, framgick det att inte så många föräldrar har barn som går till fritidsgårdar. Nytt i Flempan frågar Kiflemariam om detta.

– Behovet ser olika ut beroende på vart man bor, det finns socioekonomiska skillnader. Skogås, exempelvis, är ett prioriterat område.

Ändrar om till uteverksamhet

I våras, när pandemin kom ställde fritidsgårdarna i första hand om sin verksamhet till uteverksamhet. De har varit utomhus och gjort aktiviteter istället, även när det har varit dåligt väder. Fokus är att inte stänga ned, utan att ändra om.

– Mina medarbetare har varit fantastiska och de har aldrig klagat, avslutar Kiflemariam.