Foto: Aris Velizelos

Foto: Aris Velizelos

"Tjejer, det är dags att sluta trycka ner varandra"

”En grupp som startades för att ta slut på hat mellan tjejer”. Så lyder beskrivningen på en av Facebooks största svenska grupper för tjejer, samma tanke ligger bakom starten på de flesta andra. Men hur funkar det i praktiken?

Dagligen flödar hatet i grupperna. Vid varje chans som ges hoppar vi på varandra som gamar. I en av grupperna livesände en 14-årig tjej och visade upp sina gosedjur och sin finaste handväska. När jag först började titta blev jag helt varm om hjärtat: fan vilken cool tjej som vågar vara precis den hon är helt öppet på nätet. Folk började fråga henne om hennes favoritämnen i skolan, vilken hennes favoritfärg var och hon såg så glad ut när hon fick svara på frågorna vi ställde.

Men sen började andra kommentarer smyga sig in i flödet. Någon frågade om hon verkligen var 14 år, andra skrev att hon var omogen och vissa började skratta åt henne. En livesändning som började så fint slutade med att tjejen till slut började gråta och sändningen avbröts. Det gjorde ont för mig att se.

Förra året var jag administratör i Sveriges största skönhetsgrupp på Facebook där den stora majoriteten av medlemmarna var tjejer. Strax innan den passerade 30 000 medlemmar märkte jag en förändring. De sista sex månaderna fick jag nästan bara låsa kommentarsfält, dela ut varningar och banna medlemmar som spridit hat. Skrev jag ett inlägg var det för att påminna medlemmarna om att man inte får kalla varandra för äckliga, fula och sjuka för att de till exempel inte gillade samma mascara. Det var inte kul att vara admin längre.

Misstolka mig inte nu, hatet fanns där redan innan, men ju fler vi blev desto värre blev det. Varför gör vi såhär mot varandra? Det är tufft nog att vara ung tjej idag, vi behöver inte trycka ned varandra också. Vi har få forum för att lyfta varandra, varför måste vi vara elaka där?

Blandat med hatet finns det faktiskt pepp och riktigt fina kommentarer. Det är dem vi så gärna vill komma åt. Jag tror inte vi tjejer är elakare än andra men jag tror att vi lättare i någon slags falsk trygghet i dessa separatistiska forum öppnar oss mer. Vi känner en trygghet i att vi är så många samlade, men jag tror att antalet medlemmar i grupperna är det som blivit vårt fall. Är man en av 30 000 är det kanske lättare att tänka att det elaka man skrivit inte spelar någon roll.

Ju högre tryck det är i en grupp desto fler kommentarer missas av administratörer. Och när de elaka kommentarerna får ligga kvar blir det som om att det faktiskt är okej att skriva så. Men det är det inte, det är aldrig okej att hata.

Det har blivit tabu att känna, kränkt har blivit ett skällsord. ”Du måste kunna ta kritik”, men det är inte kritik att kalla någon för ful. Det är bara elakt. Men det enda vi faktiskt måste göra, är att sluta hata.