Bild: Frankie Fouganthin

Det är rätt att rapportera om rykten

Fredagens misstänkta terrordåd väcker hos mig frågor kring hur nyhetsmedier ska arbeta i situationer som denna. Vad borde medierna rapportera, och hur?

Vi på Nytt i Flempans redaktion fick en väldigt svår uppgift att sovra den stora mängden rykten, bekräftelser och förnekelser som spreds i olika medier under fredagskvällen. Uppgifter om bland annat skottlossning på flera olika platser i Stockholm fanns både på sociala medier som Twitter och i etablerade nyhetsmedier.

 

Vissa tycker att både enskilda personer och medieaktörer borde undvika att sprida sådan information innan någon myndighet eller annan auktoritet, i detta fall polisen, har kunnat bekräfta. Argumenten handlar ofta om att obekräftade rykten orsakar onödig och farlig förvirring både bland befolkning och myndigheter. Man menar även att polis och andra samhällsresurser riskerar att bindas upp vid ickehändelser.

 

Jag har landat i slutsatsen att medier borde rapportera den här typen av uppgifter. Etablerade mediers webbsidor är sannolikt den mest använda och mest effektiva källan till direkt information om hur läget ser ut i situationer som denna. Att upplysa människor om möjliga risker är en självklarhet.

 

Medier ska självklart vara noga med källkritik och tydligt klargöra källornas trovärdighet. Tweets om skottlossning som inte har bekräftats ska rapporteras, men det ska vara tydligt att det är just obekräftade uppgifter. Ifall ryktet visar sig vara sant kan rapporteringen rädda liv. Att ett antal människor utsätts för rädsla eller att en galleria utryms är ett litet pris för att undvika potentiella katastrofer.