Foto: Carl Frank

Kämpa för lugnet

By Erik Svantesson
För två och ett halvt år sedan tog jag ett av de största kliven framåt i min personliga utveckling. Klivet placerade mig i en mattbelagd lokal. Min dojo i Nacka. Vad jag inte visste då var att det skulle ha så många positiva effekter på övriga delar av mitt liv.

Kampsporten jag utövar heter Brasiliansk jiu-jitsu, förkortat Bjj. Nu vill jag berätta om några av de tankar som väckts hos mig och vilken fjärilseffekt kampsporten har haft på mig som person. Men först ska jag förklara vad kampsporten.

 

Många har bilden av kampsportare som arga och våldsbenägna människor. Enligt mig är det helt fel. Jag har aldrig träffat fler människor som lämnar sina egon vid dörren. Dynamiken skiljer sig från dojo till dojo, men i överlag är Bjj-utövare de lugnaste människor jag träffat.

 

Brasiliansk Jiu-jitsu är en utveckling av den traditionella japanska Jiu-jitsun. Reglerna är i korthet: inga fulingar som bett och nypningar. Inga slag eller sparkar är tillåtna. Att slag mot ansiktet är förbjudet tar bort mycket av obehaget som ofta förknippas med kampsporter. Det är brottning med fokus på att tvinga den andra att ge upp. Det görs vanligtvis med ett grepp som stoppar blodtillförseln till huvudet eller hotar att bryta av en led. När den ena personen erkänner sig besegrad klappar hen tre gånger på den andre och matchen är över. Så kör man igen.

 

Ovana tycker det ser ut som två brottande djur, ibland apor eller boaormar. Unikt för Bjj som kampsport är att mindre personer med bättre teknik kan besegra en större motståndare. En liknelse jag har hört och som jag gillar är att det är som fysiskt schack.

 

För mig finns inget bättre sätt att hantera en stressig vardag än ett två timmar långt träningspass. Det börjar med en timma teknik följt av en timma sparring. Speciellt de tidiga passen på helgmorgnar sätter en bra ton för resten av dagen.

 

Folk som motionerar, vilken form av motion det än må vara, svär vid träningens stressreducerande effekter. Men jag menar att kampsport, just kampen har en alldeles speciell påverkan på humöret. Aldrig har vi i vår kända historia kunnat leva så enkelt som många gör idag. Staten har våldsmonopol vilket jag såklart inte har något emot, men TV-våldet räcker inte som katharsis. Att få utlopp för det som gror under ytan under kontrollerade former måste vara bättre än att det drabbar människor i omgivningen.

 

Jag är övertygad om att utveckling sker snabbast i situationer då man tar ett steg in det obekväma. När du hamnar i en situation du aldrig trodde du skulle finna dig i, hittar du dig själv. För mig var klivet upp på mattan ett kliv in i det okända och jag har aldrig ångrat mig— bara att jag inte tog klivet tidigare.