Bild: Peter Schwartz

Storebror blir större när rädslan frodas

By Peter Schwartz
Historien är känd sedan länge, men kräver upprepning. Storebror ser dig och alla andra i Orwells klassiker 1984. Han är den totalitära ledaren i den fiktiva staten Oceanien där partiet Ingsoc är enväldigt och styr varje individ med hjälp av övervakning.

Nu för tiden har uttrycket blivit synonymt med statlig övervakning och maktmissbruk mot medborgerliga rättigheter. Framförallt har världens blickar riktats mot Kina där man nu med hjälp av ansiktsigenkänning och ett socialt kreditsystem styr vad befolkningen får och inte får göra. Allt från att köpa SIM-kort till att resa utomlands.

Helgens nedskräpning vid återvinningsstationer runtom i kommunen har väckt starka reaktioner på Facebookgruppen Vårt eget Huddinge. Många i kommentarsfältet efterlyser övervakningskameror för att identifiera nedskräparna. Kommunen har ansökt om tillstånd, men fått avslag.

Och i en väns hyresgästförening pågår en diskussion mellan hyresgäster och värden för att sätta upp kameror mot för att förebygga stölder i huset. Röstfördelningen: 86 ja, 8 nej.

Det är just i brottsförebyggande sammanhang som argumenten för att övervaka frodas. Polisen storsatsade 2017 på övervakningskameror i offentliga miljöer för att ”avstyra terrordåd, skottlossningar och sexuella övergrepp”. Men enligt resultat från BRÅ 2018 har bevakade centrum, bostadsområden och kollektivtrafik i Sverige inte blivit mindre utsatta för våldsbrott.

Men frågan är varför en växande allmän opinion idag är för övervakning i större skala. Kanske har det något med ordet i sig att göra.

År 2010 fick tankesmedjan Säkerhet för näringsliv och samhälle i uppdrag att lobba för en ökad försäljning av övervakningskameror. SNOS, som företräder säkerhetsföretag, arbetar mot riksdagsledamöter, media och informella myndighetskontakter. Målet är att nå lönsamma affärer. SNOS bytte då namn från övervakningskamera till trygghetskamera, med syftet att skapa ett vänligare debattklimat där kamerornas fördelar övervägde nackdelarna i integritetsfrågor. Namnbytet var en succé.

Säkerhetsbranschen är en företagsamhet som tjänar på rädsla och oro. Etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson skriver ”Rädslan undergräver vår frihet och förminskar möjligheterna att fungera bra i vardagslivet”. Genom att forma vår världsbild som en hotfull tillvaro i behov av ständig trygghet tillåter vi inte bara företag att tjäna stora pengar, vi begränsar samtidigt vår egen integritet och frihet. Och med tanke på rådande debattklimat verkar säkerhetsbranschen gå en strålande framtid till mötes.

Traditionella övervakningskameror i all ära. De flesta av oss resonerar nog att de som bör vara rädda är de kriminella. Vad som skrämmer de flesta idag är istället den digitala övervakningen och hur tech-giganterna behandlar våra data.

I en uppmärksammad artikel från Bloomberg försökte en journalist att försvinna från Silicon Valleys spårningsmetoder. Uppdraget gick ut på att med appar försöka radera sin datahistorik, använda mask i offentliga miljöer och byta ut alla data-utlämnande program. Men ett snedsteg på ett 7-eleven ledde till att allt han försökt gömma åter kom till ytan på några sekunder.

Experimentet visar hur svårt det är att undgå spårningen på individnivå. Något vi alla utsätts för till vardags.

Efter att ha slagit olja 2017 är vår data enligt The Economist jordens mest värdefulla tillgång. Pressen på storföretagen ökar nu för att ge rättigheterna över datan tillbaks till folket, men än så länge har ingen lag ännu implementerats som gör det olagligt för storbolagen att äga vår privata information.

Det finns hur som helst medborgerliga initiativ för att råda bot på utvinningen av data.

Holländska Project Kovr har utvecklat kläder som hindrar in- och utgående signaler från mobiltelefonen. De organiserar också workshoppen Digitaal Stalken som åker runt till grundskolor och instruerar barn att bli algoritmer för en dag. En grupp barn ska följa efter en klasskamrat en heldag och sammanställa de beteenden och information de får ut för att sedan redovisa vad de fått fram. Ett tredje växande initiativ är att sminka delar av sitt ansikte och göra sig oigenkännlig inför kamerorna.

Men än så länge är vi alla offer för konstant övervakning.

Möjligen är formen för 1984 ett barn av sin tid med stater som kontrollerar sin befolkning. Så länge alla har rent mjöl i påsen så spelar det väl ingen roll? Men med en ökad tillgång till kartläggning av våra liv kan det bli lättare att kontrollera oss effektivt om de politiska vindarna vänder.