Huddinge kommun har IVO-anmält sig själva efter allvarliga missförhållanden och bristande hantering av ärenden på kommunens barnenhet. I den lex Sarah-utredning som föranledde anmälan till IVO nämns ytterligare fall där liknande missförhållanden har förekommit tidigare.
– Det är självklart inte bra att missförhållanden inträffar, säger utvecklingsledare Anna Larsson.
Den 22 augusti förra året inkom en orosanmälan från kommunens enhet för våld i nära relationer gällande en pojke född 2017. Familjen har blivit utredda två gånger tidigare och Barnahus Huddinge, som är en myndighetssamverkan som finns till för att underlätta vid utredningar om barn som far illa, har varit i kontakt med familjen. I anmälan framkommer att det finns en risk för att pojkens hälsa och utveckling kan påverkas mycket negativt av sina
hemförhållanden. Någon förhandsbedömning av ärendet görs dock inte – eftersom den handläggare som tilldelas ärendet har avslutat sitt uppdrag på enheten.
Den 17 oktober, nästan två månader efter att orosanmälan har gjorts, kontaktar en anställd på Barnahus enhetschefen på kommunens barnenhet via mejl. De blir då uppmärksammade på att anmälan fortfarande inte omfattas av ett utredningsbeslut.
Kommunen brister i hanteringen
Enligt socialtjänstlagen har kommunen skyldighet att genast utreda om barnet är i behov av omedelbart skydd samt att inom 14 dagar ta beslut om ifall en utredning av barnets hemförhållanden ska påbörjas eller inte. I det fall med pojken född 2017, som nu även blivit en IVO-anmälan, görs inte någon förhandsbedömning och därmed beslutas det inte om ifall en utredning ska tillsättas. Det dröjer två månader och en påminnelse från Barnahus innan
fallet ens får en handläggare och en förhandsbedömning utförs. Det gör att ärendet under en längre tid helt har missats och inte följs upp. Dessutom tas ingen kontakt med familjen på tre månader. I detta fall finns det även en yngre bror född 2019 i familjen, men någon skyddsbedömning av honom görs inte trots att även det är kommunens skyldighet.
När enheten uppmärksammas på detta av Barnahus tas ärendet vidare och man bedömer att det inträffat ett allvarligt missförhållande på grund av kommunens bristande rutiner. Då gör kommunen en lex Sarah-utredning, vilken vi på Nytt i Flempan har tagit del av. I utredningen hänvisar man till tidigare fall då samma enhet vid flera tillfällen har brustit i liknande ärenden.
Återkommande brister är att skyddsbedömningar som har utförts har varit felaktiga och de har heller inte uppdaterats när den första skyddsbedömningen har visat sig vara bristande. Konsekvenserna har i ett av fallen inneburit att barn bevisligen har utsatts för ytterligare grova våldshandlingar. I de övriga fallen som vi tagit del av har kommunens bristande rutiner orsakat risker för att barnen under en längre tid kan ha befunnit sig i utsatta situationer.
Barnenheten har vidtagit åtgärder
I tidigare lex Sarah-ärenden som vi har begärt ut handlingar från har ett flertal åtgärder tillsatts. Dessa innefattar bland annat att rekrytera mer personal och se över rutiner för skyddsbedömningar, hur mottagande av anmälningar ska ske samt jouransvar.
Anna Larsson är utvecklingsledare och anställd av kommunen och har haft hand om den senaste utredningen som nu lett till en IVO-anmälan. Hon skriver i en kommentar till Nytt i Flempan att bakgrunden till det som inträffat skiljer sig åt i de olika ärendena. Detta anges också i en av de tidigare lex Sarah-utredningarna. Det finns dock information i handlingarna som motsäger
detta.
Senast den 30 april i år skulle de gällande rutinerna för mottagning av nya ärenden ha uppdaterats. Dessa skulle innehålla instruktioner för hur enhetens handläggare eller jouransvarig ska gå igenom anmälningar dagligen för att undvika att anmälningar missas igen. I den senare utredningen från den 22 augusti uppges dock som anledning till missförhållandena att det inte finns några rutiner för hur mottagande av anmälning ska ske.
“Givetvis har även vi reagerat över att flera liknande händelser har inträffat och därför arbetar nu enheterna med att se över hela processen för att så långt som möjligt säkerställa att alla orosanmälningar hanteras på ett korrekt sätt”, svarar Anna Larsson i mejlet.
Minja Sandlin
Nova Stark
Alice Ståhle
Lex Sarah & IVO I Socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns bestämmelser som reglerar anställdas inom bland annat kommunal verksamhet skyldighet att rapportera missförhållanden eller risker för missförhållanden i verksamheten. Detta brukar kallas för en lex Sarah. I lex Sarah ingår också att den som bedriver verksamheten ska utreda, dokumentera och tillsätta åtgärder för att undvika att det inträffade sker igen. Om missförhållandet eller påtaglig risk för missförhållandet anses vara allvarligt ska ansvarig för verksamheten anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det kallas för en IVO-anmälan. |
Begreppsförklaring Skyddsbedömning – När en orosanmälan som rör barn inkommer är socialtjänsten skyldiga att skyndsamt genomföra en bedömning om barnet behöver skydd, en sådan bedömning kallas för skyddsbedömning. Förhandsbedömning – När en orosanmälan som rör barn inkommer ska socialtjänsten besluta om en utredning i fallet ska inledas eller inte, en sådan bedömning kallas för förhandsbedömning. |