Regeringen föreslår nu ett införande av nationella språkkrav inom vård- och omsorgssektorn. Tre kommunpolitiker från tre olika partier inom Botkyrka kommun uttalar sig om vad de tycker om regeringsförslaget.
Regeringen har föreslagit att ett nationellt språkkrav motsvarande gymnasial nivå för vårdanställda införs från och med 2026. Botkyrka kommun införde redan 2020 liknande regler inom vården genom den så kallade Botkyrkamodellen, men då med lägre språkkrav och ett fokus på vårdtermer. Lokalpolitikerna i kommunen är eniga om vikten av språkkunskaper inom vården, men har olika syn på regeringens tidsplan och verkställandet av förslaget.
Tuva Malmborg Lund (S) är 2:e vice ordförande i Botkyrkas vårdnämnd, hon argumenterar för att språkbrist är ett strukturellt problem snarare än ett individproblem. Hon anser att arbetsgivaren bör erbjuda språkutbildning på arbetstid för att inte riskera att förlora kompetenta medarbetare och varnar att ett för hastigt införande kan leda till personalbrist.
– Alla som arbetar inom vård och omsorg måste behärska det svenska språket, det är det ingen tvekan om. Men det måste ske stegvis och vårdanställda måste ha möjlighet att utveckla sina språkkompetenser på arbetstid, säger Malmborg lund och fortsätter:
– Risken med regeringens förslag är att vi istället skapar en situation där äldre och sjuka står utan tillräckligt med personal.
Kia Hjelte (M) är ordförande i nämnden och även hon anser att språkkrav är viktigt, men att tidsramen är för snäv – hon påpekar även att språkkompetenser skiljer sig åt mellan kommuner.
– Vi tycker att språkkrav är viktigt. Vi var först i landet med detta i Botkyrka och jag var själv med och drev igenom modellen. Men att införa det här redan 2026 är en för kort tidsram. Språkkompetensen skiljer sig också åt mellan kommuner. I exempelvis Danderyd är den allmänna språknivån högre än i Botkyrka, vilket gör att vi behöver längre tid för att anpassa oss.
Max Möllerström, gruppledare för Sverigedemokraterna i Botkyrka, ser positivt på förslaget, men ifrågasätter att modellen utgår från just Botkyrka. Han menar att kommunen inte har prioriterat det svenska språket tidigare, utan att man har satsat på utländska språk genom exempelvis modersmålsundervisning, samtidigt som en satsning på det svenska språket uteblivit. Möllerström är tydlig med att språket är avgörande för omsorgsyrket.
– Om man jobbar inom vården men inte kan svenska är man ju inte kvalificerad från början. Vi har jättemånga arbetslösa i Sverige och det finns säkert mer kvalificerade personer inom vården. Det är en känslig verksamhet avsedd att hjälpa samhällets svaga och sjuka, och då kan det vara livsavgörande att man faktiskt kan göra sig förstådd på det svenska språket.
