Varje år insjuknar uppemot 25 000 svenskar i demenssjukdom och fram till år 2050 förväntas antalet demenssjuka fördubblas, enligt Socialstyrelsen. Nu testar Huddinge kommun ett nytt livsstilsprogram med 15 seniorer i syfte att främja bättre hjärnhälsa och förebygga demenssjukdomar hos seniorer i kommunen.
I Juli 2024 publicerade Lancetkommissionen nya uppgifter om demenssjukdomens riskfaktorer, varav 14 stycken anses kunna påverkas av en bättre livsstil. Nu satsar Huddinge kommuns förebyggande enhet inom äldreomsorgen på ett tvåårigt livsstilsprogram.
Livsstilsprogrammet använder sig av en modell baserad på FINGER-studien. Den är indelad i fem påverkbara livsfaktorer som har visat sig förebygga demens: fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroller av hjärt- och kärlrelaterade värden.
De deltagande påbörjade programmet i början av året men eftersom det inte är färdigställt har utvärderingar ännu inte hunnit göras.
– Det vi kan se redan nu är att många av de deltagande har fått en mer hälsosam livsstil. De har dessutom hittat gemenskap, en social samvaro, vilket också är viktigt. Ett av de fem områdena är ju just social samvaro, säger Ellica Mattsson Österlund, projektledare för Huddinge hjärnhälsa.
15 personer, alla över 65 år, deltar i testet av livsstilsprogrammet. Där får de stöd och hjälp att ändra sin livsstil genom att delta i föreläsningar, gruppträffar och gruppcoaching. Stuvsta vårdcentral kontrollerar de deltagandes värden och Huddinge sjukgymnastik utför fysiska tester med vissa intervall för att undersöka hur den fysiska förmågan påverkats. Deltagarna får sedan anpassa programmet efter egna behov med hjälp av företag och föreningar som erbjuder träningspass, träffar och andra hjälpmedel.
Huddinge kommuns förebyggande verksamhet inom äldreomsorgen ser gärna att projektet implementeras i verksamheten. Man har även, utöver FINGER-modellen, tagit del av senare forskning, men vikten av en bra livsstil är densamma i grunden för Huddinge Hjärnhälsas arbete.
– Livsstilsförändringar kan göras i alla skeden av livet och även efter att man diagnostiserats med kognitiv svikt, förstadiet till demens. Det är aldrig för tidigt och aldrig för sent att börja, säger Ellica Mattsson Österlund.
