Endast 65 procent av gymnasieelever som är folkbokförda i Botkyrka tar studenten inom 4 år. Trotsa att andelen har ökat är detta fortfarande en av de lägsta resultaten i Sverige. En faktor som ökar risken för avhopp är enligt flera myndigheter psykisk ohälsa.
BOTKYRKA. I en rapport från SCB så tog endast 65 procent av gymnasieelever från Botkyrka kommun studenten inom 4 år under 2021. Enligt Skolverket finns två faktorer som kan påverka. Det är låg utbildning hos föräldrar och svårigheter med det svenska språket.
– Vi vet att dessa faktorer påverkar deras möjligheter att lyckas, säger Ulrica Dahlén, enhetschef på enheten för processtöd och specialpedagogik.
Men även faktorer som psykisk ohälsa har visat sig vara ett växande problem bland unga. En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att ökad ångest, sömnproblem och andra psykiska besvär är vanligast hos elever som är stressade av skolan.
Oliver Jansson, elev på Tumba gymnasium, har själv varit nära på att hoppa av och har fått gå om ett år. Han bytte från Södertälje gymnasium till Tumba gymnasium.
– Jag haft problem med ångest, vilket har varit väldigt tufft. Jag var nära på att hoppa av men bestämde mig att fortsätta. Här får jag mycket mer stöd än på min förra skola, berättar Oliver Jansson.
Studien visar att det är dubbelt så vanligt med ångest hos elever som är stressade av sitt skolarbete. Skolinspektionen gick ut med ett pressmeddelande 2021 efter en granskning för att uppmana gymnasieskolor att förbättra sitt arbete mot psykisk ohälsa.
– Det är viktigt att gymnasieskolorna utvecklar och breddar sitt arbete med att stärka elevers hälsa, sa Erica Jonvallen, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.
Granskningen från Skolinspektionen visar att det finns en efterfrågan för mer kunskap om hälsofrågor, men att många skolor inte har en klar plan för hur dessa frågor ska besvaras och följas upp.
– Det behöver finnas strukturer och kompetens. Skolorna måste jobba tillsammans med elever och vårdnadshavare för att skapa bättre förutsättningar. En kultur behöver utvecklas där man kan prata om hur man ska bemöta elever, säger Ulrica Dahlén från Skolverket.
