Ett år med visselblåsarlagen – ännu ingen anmälan

I ett år har personalen på Södertörns högskola kunnat anmäla missförhållanden via anonyma kanaler. Hittills har ingen anmälan gjorts. Hans Andersson, förvaltningschef på Södertörns högskola, är inte förvånad.

Ett år har gått sedan den omdiskuterade visselblåsarlagen började gälla. Lagen förbjuder arbetsgivare att straffa eller hindra den som anmäler missförhållanden. Fler personer än tidigare omfattas nu av skyddet. Syftet är att uppmuntra fler till att våga anmäla när de upptäcker missförhållanden.

Men den som vill larma har svårt att förstå när, var och hur det ska gå till. Det kan göra att människor avstår från att anmäla, skrev bland annat TCO i en rad debattartiklar i samband med att lagen togs fram. Facket lyfter fram att personalen behöver utbildning om lagen ska få full effekt.

I samband med att lagen började gälla infördes ett visselblåsarsystem på Södertörns högskola. Hans Andersson, förvaltningschef på högskolan, är en av dem som ansvarar för systemet.

Har personalen på Södertörns högskola utbildats?

– Nej, det har de inte. Men vi har tydlig information på vår hemsida om hur man går tillväga när man vill anmäla. Sannolikt vet de flesta att det finns en visselblåsarlag och kan hitta dit om något blir aktuellt, säger han.

Varför tror du att det inte kommit in några anmälningar?

– Jag tror att det beror på att det redan finns bra system för att fånga upp missförhållanden. Hela det svenska systemet har länge varit öppet med bland annat allmänna handlingar och meddelarskydd. Bara att människor är medvetna om det tror jag avhåller dem från försök till oegentligheter. Så jag är inte jätteförvånad över att det inte inkommit några anmälningar.

När någon vill larma måste det finnas en oberoende person eller enhet som tar emot anmälningarna. På Södertörns högskola använder man sig av revisionsbyrån KPMG. De gör en första bedömning innan anmälan skickas vidare till Hans Andersson och prorektor Nils Ekedahl.

För att lagen ska skydda den som anmäler krävs det att det finns ett allmänintresse av att informationen kommer ut. Det kan till exempel handla om korruption, brister i säkerheten på arbetsplatsen eller att skattemedel används på ett felaktigt sätt. 

Om någon vill anmäla sexuella trakasserier och kränkande särbehandling täcks man inte av skyddet.

Vad har ni för rutin vid till exempel sexuella trakasserier?

– Där har vi varit extremt tydliga med att om man själv blir utsatt eller ser någon annan bli utsatt så kontaktar man sin närmaste chef, HR eller en facklig representant, säger Hans Andersson.