Ekologin i Botkyrkas vattendrag har de senaste åren försämrats. Anledning till detta är övergödning från dagvatten, jordbruk och enskilda avlopp. Men kommunen arbetar nu med ett flertal projekt för att minska övergödningen och stärka den ekologiska mångfalden.
Sedan 2017 har den ekologiska statusen i samtliga av Botkyrkas vattendrag legat på en måttlig nivå, till skillnad från 2009 då ungefär hälften av vattendragen hade en god ekologisk status, enligt Botkyrka kommuns miljöbarometer. Den främsta anledningen till detta är övergödning.
Enligt Sveriges vattenmiljö uppstår övergödning då vatten innehåller alltför höga halter av näringsämnen som fosfor och kväve. Det kan göra att stora mängder växtplankton och alger växer vilket i sin tur kan leda till syrebrist.
– Till slut blir syrebristen så utbredd att endast svavelbakterier kan leva i vattnet, säger Dan Arvidsson, miljöutredare och samordnare för vattenprogrammet i Botkyrka kommun.
I Botkyrka kommun finns två större avrinningsområden, Tumbaån som rinner ut i Mälaren och Kagghamraån som rinner ut i Östersjön.
I Kagghamraån har man inte sett så stor förändring de senaste åren, det är svårare att genomföra åtgärder här då näringsämnena främst kommer från jordbruk och enskilda avlopp. Graden av övergödning och den ekologiska statusen är dock betydligt bättre än på 70-talet, till stor del på grund av anläggning av kommunala vatten- och avloppssystem.
I Tumbaån, där stora delar av näringsämnena kommer från dagvatten, har man sett en större förändring genom anläggning av dagvattenanläggningar och ett samarbete mellan Botkyrka, Salem och Södertälje kommun för att restaurera Uttran. På grund av detta förväntar man sig att Uttran under nästa år kommer att nå målen man satt för näringshalter.
Det finns dock en eftersläpande effekt av övergödningen då en del av näringsämnena är bundna till systemens bottnar och biomassan som lever i området vilket innebär att vissa av kommunens åtgärder tar längre tid att få genomslag. Det innebär också att mängden alger i Uttran kommer fortsätta indikera att näringshalterna är höga även nästa år.
Utöver arbetet med att förhindra näringsämnen från att ta sig till vattendragen arbetar man också mer direkt med det som brukar kallas kontinuitet.
– Vi jobbar till exempel med att se till att fiskar i området har fria vandringsvägar, säger Dan.
Dock kan även detta vara svårt då delar av vandringsvägarna går igenom mark ägd av jordbrukare som såklart måste följa miljöbalken, men enligt Dan är det inte alltid helt enkelt att övertala dem att investera i åtgärder utöver vad lagen kräver.
