
Trebarnsmamman Galyna Chuba, 34, bor i Fittja sedan några år tillbaka. Hon flydde kriget i Ukraina för trygghet, men fann sig mitt i ett område där unga regelbundet rekryteras till kriminella gäng. Nu ger polisens nya satsning i Botkyrka henne hopp.
– Det är billigt att bo här, men jag vill inte att mina barn växer upp i ett område där unga killar säljer droger mitt på ljusa dagen. Därför ger polisens närvaro känslan av att något faktiskt görs åt problemet.
I Botkyrka uppger 35 procent av invånarna att de känner sig otrygga kvällstid – högst andel i hela polisregion Stockholm, enligt trygghetsmätningen 2024. Flera av kommunens stadsdelar är klassade som särskilt utsatta, och problem som öppen droghandel och våldsbrott är återkommande.
– Jag var på väg hem när en kille kom mot mig med en vikbar kniv, liksom klickade en gång, klickade två gånger. Han anföll inte, men det var väldigt otäckt, berättar Galyna Chuba.
I januari drabbades Hallunda och Norsborg av fler sprängningar än det fanns dagar i månaden. Det blev startskottet för Gängfrid – en ny samverkansinsats mellan polis, socialtjänst och andra aktörer i kommunen.
Under fyra veckor ska man genom torgmöten, dörrknackning och fotpatrullering i centrum, på fritidsgårdar och skolor sprida kunskap om hur unga rekryteras till kriminella nätverk och hur det kan stoppas i tid.

– Vi vill fånga in alla inom det spektrat av människor som är relevanta för potentiell rekrytering, säger Ludvig Bröms, områdespolis i Botkyrka. Vi vill träffa så många föräldrar och andra viktiga vuxna som möjligt. Det handlar om att bättre rusta dem, för allt som oftast sker rekrytering där man minst anar det.
Enligt Bröms sker rekrytering i allt yngre åldrar, ibland redan vid tio-års ålder. Metoderna varierar – från vänskap och presenter till manipulation och hot.
– Man erbjuder tillhörighet och trygghet. Men när man väl är inne kommer motkraven. Det kan börja med att gömma en ryggsäck eller leverera ett paket. Det är då man är fast, säger han.

Han lyfter också vikten av att förstå hur rekryteringen ser ut idag. Det är inte bara vid centrum eller ute på gården – det sker via dataspel som Call of Duty, krypterade appar och sociala medier som vuxenvärlden sällan når.
– Vi måste vara lika närvarande i barnens digitala värld som i deras fysiska, säger han.
För Galyna Chuba innebär polisens ökade närvaro viss trygghet, men hon ser ändå ingen framtid för sin familj i området.
– Jag vill inte bo kvar här med barnen. Jag vill flytta, byta område – för deras skull.
Samtidigt tror hon starkt på att initiativ som Gängfrid gör skillnad.
– Barnen och tonåringarna får möjlighet att komma fram och skapa kontakt med poliser. Det är bra att man ser dem – det påverkar ens vardagliga tillvaro.