Majoriteten av svenska gymnasieelever tror att politiker kan avsätta en domare som de anser har dömt fel, enlig en ny rapport. Thomas Strandquist, lärare i samhällskunskap på Tumba gymnasium, känner igen beskrivningen.
Nästan hälften av elever i årskurs tre på gymnasiet vet inte att det krävs självständiga domstolar för att ett land ska räknas som en liberal demokrati. Och 70 procent tror att regeringen, riksdagen eller högsta domstolen kan straffa en obekväm domare eller ändra ett rättsligt beslut. Det visar stiftelsens Rättsfondens färska rapport som gjorts tillsammans med Ungdomsbarometern. Frågorna har ställts till 1 130 elever i årskurs tre på gymnasiet, det vill säga förstagångsväljare. Ungefär hälften svarade på enkäten.
Frågorna fokuserade på hur Sveriges domstolar fungerar. Resultatet visade att många inte hade hört ordet “rättsstat”, och de flesta kunde inte beskriva rättsväsendets plats i en demokrati.
– Tyvärr är det inte helt överraskande att man ser de här siffrorna, säger Thomas Strandquist, lärare i samhällskunskap på Tumba gymnasium.
Samtidigt tycker han att siffrorna sätter fingret på något av en paradox.
– Även om kunskapen om demokrati är haltande ser jag ett väldigt högt engagemang för samhällsfrågor.
Ungdomarna Thomas Strandquist undervisar har stort intresse för politik. Och under hans 15 år som lärare tycker han att engagemanget har ökat. Men när det gäller just det som undersökningen pekar på, som formerna och strukturen i en demokrati, så tycker han att kunskaperna är svagare.
– Kanske ligger det i tiden, resonerar han. I dag är det lätt att skaffa sig grundläggande kunskaper i frågor via sociala medier, men att sätta sig in i de här mer gråa, konstitutionella frågorna är kanske inte lika hett.
Undersökningen genomfördes mot bakgrund av att den demokratiska utvecklingen i Europa och världen är på tillbakagång. På tio år har antalet demokratiska stater med ett fungerande rättssystem gått från 42 till 34. Av medlemsländerna i EU lever var femte inte upp till kraven på en liberal demokrati, uppger stiftelsen Rättsfonden.
– Jag tror att många ungdomar i dag tar demokratin för givet. Man kanske har en förskönad bild av att Sverige alltid haft en stabil demokrati och trygg välfärdsstat.
För att öka kunskapen bland elever tror han på att använda sig av konkreta exempel.
– Att prata om saker som en fri domstol kan bli lite högtravande och svårt att ta på när man är 16 år. Men om man pratar om till exempel visitationszoner så väcker det frågor om vilka som riskerar att straffas enklare, vilka områden de själva bor i eller hur tilliten till domstolar ser ut. Det blir lättare att relatera till sin egen vardag, avslutar Thomas Strandquist.
