Hallå där, Robert Edholm! 

Robert Edholms hockeykarriär har sträckt sig över tio år och med flera hundra matcher spelade, bland annat i Huddinge IK. Nu berättar han hur det var att spela i de olika kontinenterna.  

Vad var det med just ishockey som intresserade dig? 

– Jag skulle inte säga att det var specifikt hockeyn som intresserade mig, utan att det var en lagidrott. Mina föräldrar gjorde ishockeyn möjlig genom att ta med mig ut på isen, sedan kom resten naturligt.  

Varför valde du att spela i just Huddinge IK? 

– Huddinge kontaktade mig, de hade scoutat mig och hade bra koll. Huddinge IK var framgångsrika inom ishockeyn och det var många som ville spela där. Det fanns en kultur i föreningen på höga krav. 

Vad var skillnaderna med att spela i Nordamerika jämfört med i Sverige? 

– Det fysiska spelet framför allt, det var mycket mer fysiskt i USA. De var även före Sverige med till exempel marknadsföringen. Det var mycket fler människor på läktaren i Amerika.  

Har du något speciellt minne från tiden i USA? 

– Jag minns att de ville att man skulle åka runt till sjukhus och träffa cancersjuka barn, de hade målat upp oss som världsstjärnor. Barnen blev jätteglada, så man gick lite in i en roll. Det var väldigt kul på ett sätt för att man gjorde barnen så glada, men jobbigt på ett annat då alla barn kanske inte var med nästa gång man hälsade på. Jag tyckte att det var ett väldigt bra initiativ så jag föreslog för Huddinge IK att göra likadant.