Hallå där, Sami Said!

Sami Said vann katapultpriset 2013 för sin novell “Väldigt sällan fin” och förra året nominerades han till Augustpriset 2023 för sin bok “Satansviskningar”. Nu jobbar han som samhällsvägledare på Medborgarkontoret i Alby. Samtidigt är han i gång med en dystopisk roman där han vill utforska om vi kan konstruera lycka.

Är du i gång med något nytt projekt?

– Jodå. Just nu skriver jag om lycka och varför den är så svårfångad. Det kanske krävs mod för att våga vara lycklig. Det finns ju de som menar att lyckan är ett arbete, på samma sätt som sorgen är det, och det är något jag utforskar i den nya romanen. 

Vad handlar den om?

– Det började med att jag såg en nyhet om en amerikansk trailerpark som slagits sönder av en tornado. Fantasin gick igång, inte så mycket för tornadon utan för vad som händer med människorna som måste bo kvar där. De som inte har möjligt att ge sig av. 

Hur hänger det här ihop med att utforska lycka?

– På något sätt kom en bild till mig. Kanske mamman som bor i husvagnsparken jobbar på en amerikansk diner. Kanske det inte är en riktig amerikansk diner, utan en dröm. Kanske restaurangen ligger på ett nöjesfält med restaurangen som en attraktion. Kanske det här nöjesfältet vill ge folk möjligheten att uppleva lycka, bara enkel lycka. Snabbmatslycka, diamantlycka eller drömlycka. Vi får se var det landar.

Finns det en klass-tematik här tror du?

– Vet inte om det är så utstuderat. Jag gillar att hitta på. Förr var det fantasy och sci-fi. Den förra, Satansviskningar handlade om en tjej som var övertygad om att hon var en avskyvärd människa. Frågan där var: hur kan man leva med sig själv. Nu är det något annat. Mer är det kanske inte. Man skriver det som kommer till en.

Har jobbet som samhällsvägledare påverkat ditt skrivande?

– Ja, jag skulle jättegärna vilja skriva en humor-drama-teveserie som heter Medborgarkontoret, baserad på jobbet här i Botkyrka. Det händer mycket lustigt och tragiskt och hemskt och verkligt här som jag skulle vilja skriva om.