Hade man placerat alla Regionarkivets hyllor i rad på marken hade de räckt hela vägen från Flemingsberg till Norrköping. Och varje hyllmeter behövs. För här finns en stor del av alla journaler och andra handlingar från Region Stockholms verksamhet från 1850-talet och framåt.
Några hundra meter från Flemingsbergs pendeltågsstation ligger Regionarkivet. Över byggnaden tornar Flemingsbergs vattentorn upp sig, och förutom tågspåren är skogen närmsta granne. Det är ingen slump att arkivet ligger just här. Ska man förvalta miljontals pappershandlingar är det säkrast att ha lite utrymme runt sig.
På Regionarkivet arbetar 37 personer med att förvalta och tillgängliggöra den enorma mängd information som samlats. I de specialbyggda lokalerna finns hela 136 000 hyllmeter för att förvara Region Stockholms, och de tidigare landstingets, handlingar. Hyllorna är till största del fyllda med sjukhusjournaler, men också olika beslut och handlingar som gäller kollektivtrafik och annan regional verksamhet.
Med en så stor mängd dokument är säkerheten väldigt viktig. Det menar Johanna Lagerström, avdelningschef på Regionarkivet:
– Lokalerna specialbyggdes när vi flyttade hit år 2000. Vi har ett väldigt stort säkerhetstänk. De stora arkivlokalerna har hög brandsäkerhet och ska hålla en temperatur på 18 grader året runt.
Hermann Görings hallucinationer
Bland alla miljontals dokument och handlingar i arkivet finns en samling som alltid drar till sig extra stor uppmärksamhet vid studiebesök. Naziministern Hermann Görings journaler från 1920-talet.
– De journalerna är ett litet guldkorn, och de är ju så gamla att vi kan prata om dem, säger Johanna Lagerström.
Hermann Göring behandlades på 1920-talet, innan han blev minister hos Hitler, på Aspuddens sjukhem för Eucodalmissbruk. Och han var allt annat än lätt att sköta för vårdpersonalen. I journalerna kan man läsa hur han bryter sig in ett medicinskåp “och tog själf 2 sprutor 2 % eukodallösn. 6 sjuksköterskor kunde intet förmå, och han uppträdde mycket hotfullt”.
Efter vistelsen på Aspudde, som inte hjälpte, blev han till slut intagen på Långbro sjukhus. I journalutdrag beskriver läkarna patienten: “egocentrisk, självöverskattande, judehatare, vigt sitt liv åt kamp mot judarna, varit Hitlers närmaste man”.
Man beskriver också hallucinationer Göring haft under vistelsen. “[Han] såg Abraham och Paulus ’den farligaste jude som existerat’; Abraham vinkade med en revers och lovade 3 kameler, om kampen mot judarna uppgavs; anföll synvillorna, skrek; Abraham vred om en glödgad spik i hans rygg; en judisk läkare ville skära ut hans hjärta”.
Oväntad pandemieffekt
Sjukvården, som begär ut patienters äldre journaler för att kunna ge rätt vård, och allmänheten är de största användarna av arkivet.
– Det huvudsakliga syften med arkivet, och att vi överhuvudtaget finns, är ju att offentlighetsprincipen fastställer att man som enskild har rätt att ta del av informationen från offentlig verksamhet, säger Johanna Lagerström.
Under pandemin förväntade hon och hennes kollegor sig att arkivet skulle få mindre att göra. När den planerade vården ställdes in antog de även att sjukvårdens behov av att ta del av handlingar skulle minska. Men det blev ingen minskning av ärenden. De ökade istället med 25 procent.
– Det var förvånande. Det var framför allt privatpersoner som frågade efter sina egna eller anhörigas journaler. Jag tror att man hade mer tid hemma och började prata om gamla saker och relationer. Då ville man veta mer, säger Johanna Lagerström.
Men just en typ av förfrågan stack ut. Folk ville veta sin födelsetid, när på dygnet de var födda. Det kan förklaras med astrologins uppsving på senare år. För att få ett så exakt horoskop som möjligt, behöver man veta vilket klockslag man är född. Då vände sig stockholmarna till Regionarkivet, som fick upprätta en tillfällig snabbrutin för att kunna hantera alla förfrågningar.
Att folk hittar till Regionarkivet är något som Johanna Lagerström är glad över, oavsett anledningen.– Det är bara kul! Vi vill ju att arkivet och allt vi har här ska användas.
