Visättra i Flemingsberg har bokstavligen spottat ur sig hiphoptalang de senaste åren. Det senaste stjärnskottet Gee Dixon har redan hunnit samarbeta med namn som Linda Pira, Stor och Mack Beats. Vi har träffat honom för att diskutera området, förebilder och hans kommande EP.
Det måste vara något speciellt som rinner ur kranarna i Visättra. I denna östra del av Flemingsberg bor endast 5000 invånare men ändå har orten en betydande del i den stora svenska hiphopvåg som rasar just nu. Mohammed Ali, Mack Beats, DaCosta och Kim Vadenhag från Norlie & KKV är några på den växande listan över hiphop-profiler med Visättraanknytning.
Ytterligare ett namn som på allvar är på väg att slå sig in på den svenska hiphop-scenen är George Dixon, eller Gee Dixon som han profilerar sig som artist.
Jag möter honom på Metropolen, en food court i Flemingsbergs centrum. På motsatt sida om pendeltågsspåren ligger Visättra. Från början var planen att träffas där, i området George bor och växte upp, men på grund av det envist ihållande regnet söker vi oss inomhus.
– I den här delen av Flemingsberg börjar det bli bättre, 500 meter från höghusen finns högskolor. Visättra däremot är helt bortglömt, det är kaos.
Den nära två meter långa rapparen är iklädd en svart hoodie med trycket “Self made” över bröstet och en keps med det klassika New York Yankees-emblemet. George beställer en hamburgertallrik och vi lyckas knipa ett bord med utsikt över den gigantiska byggarbetsplatsen utanför Huddinge sjukhus.
George har tillbringat en stor del av den senaste tiden i olika studios, däribland Redline i Norsborg och Highwon i Västertorp, för att spela in sin debut-EP.
– Jag vill förklara de hårda förhållanden för oss här ute. Många människors familjerelationer kan se väldigt annorlunda ut, jämfört med alla andra. Även relationer med andra, utanför hemmet, är ofta stökiga.
”Ett trappsteg från helvetet” är den första av två EP:s som Gee Dixon planerar att släppa i år.
– Den andra EP:n kretsar kring hur man blir som människa av att växa upp i det här systemet. För mig har det gått bra, men jag har kompisar som det har gått sämre för, som sitter inne eller som har gått bort.
Började med musik i lågstadiet
Det var i lågstadiet på Visättraskolan som George började känna en dragningskraft till musik och underhållning. Skolan arrangerade varje termin kabarétshower som pågick i flera dagar, dit elevernas familjer bjöds in.
– Jag gillade att sjunga men jag har aldrig haft den där sångrösten. Så det blev rap tillslut. När jag var tio kunde jag sitta hela lektionerna och skriva hiphoptexter i min loggbok, säger George.
På skolan arbetade Neville Cameroun, en reggae- och jazzmusiker som George lyfter fram som sin första stora inspirationskälla.
– Det var han som lärde mig min första rap. Dom satte honom alltid på barnen som var extra stökiga. Vi var ju så – kunde inte sitta still på lektionerna, säger George.
Några år senare tog de äldre killarna i Ayla-kollektivet (Mohammed Ali, Mack Beats, Carlito m.fl.) George under sina vingar. Mack Beats producerar i dag merparten av Gee Dixons musik. George beskriver sin rapstil som oförutsägbar och känslostyrd.
– Jag är väldigt mångsidig. Ena dagen kan jag vara ignorant, dagen därpå känslofylld.
Vill vara en förebild
Regnet piskar den grå asfalten utanför fönstret, men inne på Metropolen är gott om människor och en varmare stämning. Under samtalet blir George flera gånger påpassad av vänner och bekanta som också befinner sig på lunchrestaurangen. Hans hamburgare blir långa stunder liggande på brickan när han talar om situationen för ungdomar i Visättra.
– Jag skulle säga att det är destruktivt för ganska många. Det finns inte så många bra förebilder att se upp till och många unga hamnar snett ganska fort.
I dag vill George vara en positiv förebild för ungdomar i området. Tillsammans med MMA-idrottaren Herdem Alacabek och boxaren Robin Safar har han startat ”Lejonhjärta” – en rörelse med syfte att inspirera ungdomar i Visättra.
– Vi vill visa ungdomar att om de bara gör någonting av sig själva, inom musik, skolan, sport eller vad som helst, så finns det inget som kan stoppa dem.
”Sysslar med musik tills jag är 35”
Efter lunchen tar vi oss ut i centrum, och går upp till fritidsgården där George ska fotograferas. Flemingsbergs färggranna fasader livar upp den av vädret väldigt gråfärgade miljön. Trots att regnet fortfarande faller över Flemingsberg står George tålmodigt kvar tills alla bilder är tagna. Han har inga planer på att lämna trakten inom den närmaste framtiden. Han ser ljust på framtiden för såväl sig själv som för svensk hiphop.
– Mitt mål är att syssla med musik tills jag är 35, åtminstone. För fem år sedan uppträdde svenska hiphopartister på fritidsgårdarna, nu spelar de på ett utsålt Debaser Medis eller Solidaritet Arena. Inget kan hålla oss tillbaka längre.
Erik Holmberg 2014
