Trots en fortsatt låg placering på Lärarförbundets skolranking fortsätter meritvärdet för nioendeklassarna i Huddinge att öka. På tio år har det genomsnittliga meritvärdet på kommunens skolor stigit från 214,9 till 244,5.
Den årliga skolrankingen som genomförs av Lärarförbundet visar att Huddinge ligger på plats 214 av 290. Det är en liten ökning jämfört med 2020 då man placerades på plats 225.
Huddinges skolor ligger dock rejält i framkant med nioendeklassarnas meritvärde. En stadig ökning har skett de senaste tio åren och det genomsnittliga meritvärdet för skolorna i Huddinge är 9,2 högre än det nationella genomsnittet enligt Skolverket.
Ekonomiska resurser är viktiga för att en skola ska skapa bra förutsättningar för sina elever, men det är inte allt. Pedagogik och struktur är minst lika faktorer för att skapa en bra miljö för eleverna.
– Det som forskning visar är betydelsefullt för framgångsrika skolor är först och främst relationer. Lärarens förmåga att bygga relationer med eleverna och visa för eleverna att man faktiskt tror på dem. Det som också framkommer är att läraren ställer höga men rimliga krav, säger Anna Ambrose, lektor i pedagogik på Södertörns högskola.
Utöver lärarens del i processen behöver också skolan som helhet ha en tydlig struktur.
– En tydlighet i kedjan från rektor till elev är viktig. Alla ska veta var de kan vända sig, säger Ambrose.
Begreppet ’’problemskola’’ är en benämning som varit diskuterad. Varje skola har olika förutsättningar att skapa en miljö där elever kan uppnå höga meritvärden. Det har inte alltid att göra med pedagogik och ekonomi. Ibland är det systemet som gör att vissa skolor inte har samma förutsättningar som andra.
– Jag tror att det är svårt att prata om problemskolor på ett generaliserande sätt. Från min egen forskning vet jag att det som generellt anses vara problemskolor oftast har strukturella svårigheter som inte handlar om pedagogik och ekonomi, säger Anna Ambrose.
