Ljudupptagningar från polisförhör ska studeras i ett nytt forskningsprojekt på Institutionen för kultur och lärande på Södertörns högskola. Projektet kan vara betydelsefullt för polisen och för de polisstudenter som ska lära sig intervjuteknik vid polisförhör.
Josefina Zidar
Lina Nyroos är samtalsforskare på Institutionen för kultur och lärande på Södertörns högskola. I ett nytt forskningsprojekt ska hon studera språket och samspelet mellan polis och förhörsperson i svenska polisförhör. Projektet, inom området rättslingvistik, har nyligen beviljats 4,7 miljoner kronor från Vetenskapliga rådet, VR.
I studien kommer forskarna analysera inspelningar från autentiska polisförhör. Det är få svenska studier som använt sig av inspelade polisförhör tidigare eftersom materialet, på grund av sveriges hårda lagstiftning, är svårt att få tillgång till. Forskningen har istället tidigare fokuserat på intervjuer med erfarna förhörsledare och rollspel.
I det planerade projektet kommer forskarna göra en samtalsanalys. Framförallt kommer frågekonstruktioner och polisen omformuleringar analyseras. Om polisen använder andra ord när de ska sammanfatta vad en förhörsperson sagt i ett förhör riskerar det att påverka betydelsen.
– Polisens omformuleringar görs utifrån polisens egen uppfattning om vad som har sagts. Det finns exempel där intervjuade personer visat osäkerhet i ett förhör. I omformuleringen har den osäkerheten suddats ut ganska mycket på grund av de ordval polisen gör, säger Lina Nyroos.
I polisförhör står mycket på spel. Det är därför extra viktigt att förstå det sociala samspelet mellan parterna i ett förhör och vilka konsekvenser det som sägs får.
– Det är lätt att tänka att det är de svar som den förhörda personen ger som blir underlaget i utredningen. Men det är de två parterna tillsammans som skapar materialet, svaren beror på vilka frågor som ställs, säger Lina Nyroos.
Objektivitet och opartiskhet är grundläggande i en rättsstat och ska genomsyra hela polisens verksamhet. I en internutredning har polisens objektivitet kritiserats. Det framgår bland annat att polisens saknar metoder för att mäta kvalitén på förhör och att polisen istället ofta fokuserar på antal avklarade rättsfall.
– Någon behöver undersöka hur förhör går till och vad som faktiskt sägs under polisförhör. Det polisen mäter är kvantitativt men man vet inte hur kvalitativt det är. Då vet vi inte heller hur objektiva de är, säger Lina Nyroos.
Lina Nyroos vill öka polisens medvetenhet om vad ord har för betydelse och vad språket och ordval gör med samtalet i förhör.
– Språket är polisens verktyg och redskap i polisförhör. Det är genom orden som polisen gör förhöret.
Resultatet från projektet kan även vara värdefullt för polisutbildningen.
– Det finns inte tillräckligt i utbildningen i dag som visar hur förhör går till. Men det är för att det saknas forskning, avslutar Lina Nyroos.
