På grund av bristande resurser erbjuds färre platser på högskoleutbildningar trots att antalet ansökningar ökar. Efter publiceringen av regeringens budget för 2026 ser samma trend ut att fortsätta.
– Vi kan inte spara bara genom att ha färre studenter på varje kurs. Även antalet utbildningar behöver minska, säger Nils Ekedahl, prorektor vid Södertörns högskola.
Sedan pandemin har antalet ansökningar till universitet och högskolor ökat. Mitt i Stockholm rapporterade i september 2025 att antalet sökande till Södertörns högskola har ökat med 12,6 procent under en tvåårsperiod. Detta betyder att cirka 5000 fler personer har sökt till skolan.
Samtidigt erbjuder Södertörns högskola färre platser än tidigare vilket också betyder att meritvärdet för antagning på många utbildningar har ökat. Detta tycks påverka de flesta universitet och högskolor i Sverige för tillfället. Förklaringen på denna utveckling ligger i regeringens minskning av ekonomiska medel till högre lärosäten.
– Det här har vi inte själva valt. Regeringens beslut betyder att vår budget minskat med 10 miljoner kronor på två år, säger Nils Ekedahl.
Det nya budgetförslaget för år 2026 som regeringen presenterat tyder inte på någon positiv förändring. Enligt en artikel publicerad på SULF:s webbplats (fackförbundet för Sveriges universitetslärare och forskare) ses den nya budgeten som ett kvitto på att “regeringens ambitioner för högre utbildning är fortsatt låga”.
– Den här utvecklingen har pågått ett par år och den fortsätter. I realiteten blir det mindre pengar till undervisning. Färre platser för studenter kan erbjudas vilket gör att antalet kurser och program minskar, säger Nils Ekedahl.
Inte bara undervisningen utan även forskningen för lärosäten påverkas negativt av bristande ekonomiska medel från staten. Bland annat har produktivitetsavdraget visat sig vara ett problem för skolorna.
Detta avdrag innebär att staten drar av 1-2 procent av myndigheters lönebudgetar i syfte att effektivisera deras verksamheter. Syftet att effektivisera skolorna fungerar inte i praktiken, enligt Nils Ekedahl, utan urholkar bara resurserna.
– Lärosätena har tjatat på politikerna i många år att avskaffa produktivitetsavdraget. Att effektivisera myndigheter i allmänhet skulle i teorin kunna fungera. Men produktivitetsavdraget appliceras inte bra på skolorna. Man kan inte undervisa studenter fortare. Om något får studenterna bara mindre undervisningstid.
