Hur påverkar kriget i Ukraina forskningen inom östeuropeiska studier? Det är temat för en konferens på Södertörns högskola som samlar forskare från en rad olika länder. Konferensen inleddes den 30 november med ett rundabordsamtal.
På konferensen som Södertörns högskola står värd för ska forskare bland annat diskutera Rysslands dominans inom olika forskningsfält, finansiering till forskning och förhållandet mellan aktivism och politik (“policy-making”).
– Det är inte lätt att hålla en sån här konferens när man vet vad som samtidigt pågår i Ukraina. Men som forskare har vi våra akademiska uppgifter som vi måste fortsätta att göra, sa Yulia Gradskova, docent på Södertörns högskola, under sitt öppningsanförande.
Panelisterna var Tamara Hundorova, Diana Kudaibergenova, Alena Marková, Sarah Phillips och Tomasz Zarycki. Flera av dem talade om behovet av postkoloniala perspektiv, att lära sig fler språk än ryska och att ifrågasätta Rysslands dominans inom forskningsfältet östeuropeiska studier. Tomasz Zarycki var kritisk mot hur länder i Östeuropa klumpas ihop med Ryssland inom fältet.
– Flera av de här länderna vill ju inte tillhöra den ryska sfären utan den europeiska, sa Tomasz Zarycki.
Alena Marková talade om förändringar som har gjorts av EU:s projektstöd efter att kriget i Ukraina började. Numera kan inga aktörer inom forskarvärlden som har koppling till Ryssland eller Belarus få ekonomiskt stöd från EU.
Frågan om finansiering till Ukrainastudier dök upp ett flertal gånger. Sarah Phillips talade om historiken bakom östeuropeiska studier i USA och att mycket pengar historiskt har kommit från det amerikanska Försvarsdepartementet. Beroendet av statliga medel är fortfarande stort för att forskningen ska kunna bedrivas.
– Kunskapsskapande är inte möjligt utan resurser. Just nu är det lätt att få pengar till forskning om Ryssland. Men det är betydligt svårare få pengar till forskning om Ukraina, sa Sarah Phillips.
Konferensen pågår mellan den 30 november och 2 december.
