
Om regeringen beslutar att återaktivera civilplikten kan 18-åringar kallas in. I Botkyrka är det fler än 6000 personer som fyller 18 år under de kommande fem åren. Nytt i Flempan reder ut vad civilplikt egentligen innebär.
BOTKYRKA. I en intervju med Ekot den 4 november meddelade Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) att civilplikten ska återinföras. Tre dagar senare presenterades en statlig utredning av Sveriges civila beredskap. Där fanns förslag rörande civilplikten.
Statens särskilda utredare Britt Bohlin förklarar vad det kan innebära om regeringen återaktiverar civilplikten och svarar på vilka som kan kallas in.

– Vi tror att det finns många som redan har en god utbildning för att kunna delta i civilplikten. Det är i första hand dessa som kommer att kallas in, säger Britt Bohlin.
Kan de som fyller 18 år de kommande åren kallas in till mönstring för civilplikt på samma sätt som för värnplikten
– Så kan det bli. Plikt- och prövningsverket kan kalla in dem som behövs om vi inte hittar tillräckligt många som har lämplig kompetens och bakgrund, säger Britt Bohlin.
Även i fredstid kan personer bli tvungna att utbilda sig inom civilförsvar. Enligt Britt Bohlin kommer pliktlagstiftningen att vara densamma som för värnplikten. Om man blir inkallad är det alltså inte frivilligt att delta.
– Det ska finnas starka skäl för att en person som bedöms lämplig och godkänd inte genomför utbildningen.
Under en pressträff meddelades att cirka 3500 personer förväntas ingå i satsningen på civilplikt nationellt. Dessa ska utbildas inom en femårsperiod. En utbildning kan vara cirka 5-6 månader lång. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska ansvara för planering, utbildning och organisation.
Unga tycker till
Nytt i Flempan har träffat ungdomar i Botkyrka för att ta reda på hur kunskapen kring civilplikt är och vad de känner inför att eventuellt kallas in. Jaafar Abdulla, 15, från Tumba och Aysun Rizov, 16, från Hallunda kände inte till civilplikten sedan tidigare. De uppfattar att kunskapen kring civilplikt är låg bland vänner och skolkamrater. De båda tycker att införandet av civilplikt skulle kännas okej om det krävs för att kunna hjälpa människor vid krig eller kris.

– Jag tycker att det skulle vara bra eftersom man hjälper människor och staten. Det ska finnas många som kan hjälpa till när det behövs, säger Aysun Rizov.
Hussein Ali, 15, från Grödinge säger att han har hört talas om civilplikten i skolan men att han inte förstått vad det innebär. För honom är det viktigt att kunna fatta egna beslut om sin framtid och skulle därför inte vilja genomföra en civilpliktsutbildning.

– Det skulle inte kännas demokratiskt för mig att bli tvingad till något. Det är viktigt för mig att välja själv. Jag har andra drömmar, säger Hussein Ali.