Botkyrka hoppas att språkcafeer ska bli en ny mötesplats. – I SFI är det svenska språket väldigt grammatiserat. Tanken var därför att ge de nyanlända en mötesplats där de faktiskt får chansen att tala språket, säger Ali Reza. Kommunens bibliotek och Röda korset i Tumba är platser som har språkcaféer.
BOTKYRKA. Ali Reza Kaniche var själv med och startade Botkyrkas första språkcafé i biblioteket i Tumba år 2010. Initiativet var till en början menat som ett komplement till SFI har brett ut sig till kommunens alla bibliotek.
– I SFI är det svenska språket väldigt gramatiserat. Tanken var därför att ge de nyanlända en mötesplats där de faktiskt får chansen att tala språket, säger Ali Reza
Många migranter har bra kunskaper när det kommer till att läsa och skriva, men talförmågan var för Ali Reza bristfällig. Många av de som kommer till hans språkcaféer är dessutom papperslösa och har inte rätt att gå SFI.
– Språkcaféer är en mötesplats. Botkyrka har ett annat perspektiv på språkfrämjandet och det är de (migranter) som bott i Sverige längre kan hjälpa de nyanlända. Det svåra är att hitta en balans. De som kommit lite längre i sin språkutveckling måste också få känna att de faktiskt lär sig, säger Ali Reza.
Svårt under pandemin
Under de senaste åren har Ali Reza stött på en del motgångar. En av dem var coronapandemin. Detta har tagit ut sin rätt då han blev tvungen att driva sin verksamhet digitalt. Sedan dessa har Ali Reza märkt hur språkcaféernas popularitet sjunkit drastiskt.
– Det är tydligt att vårt sätt att arbeta med språkfrämjandet, på grund av de nya digitala verktygen, blivit föråldrat. Jag märker däremot hur folk inte längre lär sig lika mycket, säger Ali Reza.
Förutom att han tror att digital utbildning inte är lika lärorik som den fysiska, så har Ali Reza en annan förklaring till sjunkande inlärningsnivåer.
– Att människor inte längre ses i verkligheten betyder att de inte kan lära sig av varandras livserfarenheter.
